På rätt spår?
Regeringen har ökat det årliga anslaget till järnvägsunderhåll med 1,34 miljarder per år fram till 2018. Anslaget till drift- och underhåll ökar därefter med totalt 47 procent mellan 2018-2029 jämfört med perioden 2014-2025. Men pengar är inte allt. Behövs det inte en mer genomtänkt underhållsplan/samordning när arbetet ska genomföras längs spåren? En som inte gillar den i dag dåliga samordningen är Karin Svensson Smith, som menar att de 35 företag som är inne och jobbar längs vissa järnvägssträckor ibland gör mer skada än nytta. Frågan är dock om inte Trafikutskottets ordförande gör det lite lätt för sig i detta sammanhang. Det är som bekant alltid lättare att kritisera än att komma med konstruktiv kritik. Måste inte större krav ställas på Trafikverket, som förvaltar huvudparten av statens järnvägsanläggningar och svarar för förvaltningen av nästan 90 procent av spåren? Som beställare av underhållstjänster har Trafikverket en dominerande ställning och är den enda förvaltaren som finns i hela landet och i stora delar av landet den enda beställaren som upphandlar underhållstjänster. Ack så viktigt är att Trafikverket ger underhållsentreprenörerna rätt styrsignaler i upphandlingen och följer upp entreprenörernas underhållsarbete på ett professionellt sätt. I upphandlingarna av järnvägsunderhåll ligger som bekant fokus på lägsta pris som utvärderingskriterium, men många faktorer är viktiga (såsom maskinell utrustning), som kan leda till snabbare genomförande av projekt. Trafikmagasinet väntar spänt på att riksrevisionen ska presentera en mer positiv rapport över Trafikverket än sist det begav sig (2015) när det gäller underhållsbehoven. Så även att Trafikverkets internrevision än en gång inte underkänner sin egen styrning av underhållet för järnvägar.
Chefredaktör Johan Rietz
I