Är eldrift facit?

Det stångas och bökas vilket drivmedel eller driftsätt som är det mest lämpliga och hållbara för att få våra fordon att rulla. Vissa krafter hävdar att ren eldrift är framtiden, andra menar att vägen vi ska gå heter vätgas.

Kan det vara så att båda har rätt, eller ingen- ja kanske? Det kan man i dagsläget bara sia om. Ser man till personbilssidan är det trots hög inköpskostnad idag ganska billigt att driva och ”tanka” sin elbil om man kör förhållandevis många mil. Fordonskatten kostar låga 360 svenska kronor för de flesta eldrivna personbilar och man rullar en mil för bara några kronor.

Vätgasdriften ses av många som framtiden. Den lämpar sig väldigt väl i större fordon som lastbilar, bussar och nu senast även flygplan då det krävs både en tank och en större mängd batterier. BMW har sagt att de nästa år att börja serieproducera (om i liten skala) sin SUV modell, X5 med vätgasdrift trots att de är medvetna om vätgasens akilleshäl, nämligen tankstationer. Även om det danska företaget Everfuel planerar att bygga 15 vätgasstationer i Sverige så kommer bara dessa täcka en bråkdel av Sveriges yta, då gäller det helt enkelt att planera sin körning.

En annan akilleshäl för eldriva fordon är om olyckan är framme och ekipaget börja att brinna. Det tar bara några få sekunder innan hela rasket är övertänt och dödliga gaser sprider sig. En fråga som dyker upp är om räddningstjänsten idag har kapaciteten att släcka ett brinnande eldrivet ekipage längs vägkanten? I våras fattade en eldriven bil eld utanför Gnesta, brandkåren valde att säkra området och låta bilen brinna upp. En annan fråga är vad som händer med våra elpriser om alla övergår till eldrift (som redan har börjat skena). Vi betalar drygt 60 procent i skatt när vi tankar vårt bensindrivna fordon och drygt 50 procent går till skatt för dieseln. Det blir många skattekronor per år.

Processed with VSCO with a6 preset