[vc_row][vc_column width=”1/3″][vc_single_image border_color=”grey” img_link_target=”_self” image=”165″ img_link_large=”” img_size=”full” alignment=”right”][/vc_column][vc_column width=”2/3″][vc_column_text]Axplock ur nummer 1 2013:
Ledaren av Johan Rietz: Ställningen just nu: Sverige 1- Europa 47
Trafik på väg: Infrastrukturminister på halt väglag
Järnväg: Inte ett spår av Norrbotniabanan
Trafik på väg: Har du åkt en rickshaw?
Flyg: Grafair[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”1″][ultimate_heading main_heading=”Ledaren av Johan Rietz: Ställningen just nu: Sverige 1- Europa 47″ heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Sverige är i dag det enda landet i Europa (!) som tillåter mobilprat vid ratten utan handsfree. Trots kritik vill regeringen dock inte införa restriktioner.
Varför? Är det för att vi här i Sverige vill slå oss för bröstet och tycker att vi har svaret på universums gåta, medan vi tycker att i de öviga 47 länderna i Europa (och i massor av andra länder utanför vår världsdel) är ute och cyklar? På Europeiska Transportsäkerhetsrådet, ETSC, är man förvånade över Sveriges ständiga motstånd och tycker att den svenska regeringen borde tänka om. Trots att Sverige ligger väl framme när det gäller trafiksäkerhet med breda vägar, vajerräcken som skiljer körfälten och flexibel hastighetsövervakning driver man hårdnackat linjen att något förbud inte är aktuellt i Sverige. Att det finns studier som visar att risken för en olycka ökar med fyra gånger när man pratar i handhållen mobiltelefon är inget som man tar till sig. I studierna framkommer det att mobilprat (och sms-skrivande som är än värre) kan jämställas med att köra rattfull.
Undertecknad tog kontakt med Claes Tingvall, Sverige trafiksäkerhetsguru och pappa till nollvisionen. Någon acceptans för tanken om att det skulle vara farligt att prata i mobiltelefon framkommer dock inte. Tingvall delar helt enkelt inte uppfattningen ”att mobiltelefoni i bilen är olämpligt och den svenska regeringen borde tänka om” som Antonio Avenoso, generalsekreterare för ETSC uttrycker saken. På Näringsdepartements hemsida skriver Tingvall istället att ”om vi hade varit med och fått till det från början så hade vi kanske sluppit den förbudsmentalitet som spridit sig över världen – till ingen nytta.” Ord och inga visor. ”Till ingen nytta”? Hur många olyckor har inte undvikits på grund av att förare inte pratat i mobiltelefoni i ett fordon?
På min fråga ”Tolkar jag dig som så att förbudet mot mobiltelefoner är ett dumt påfund utan rim och reson? säger Tingvall att ”det är ett förbud som knappast har någon effekt, och att handhållen telefoni inte är sämre än handsfree enligt den forskning som är tillgänglig” Tingvall håller med om att ”det med största sannolikhet” är väldigt riskfyllt att titta på en skärm, texta eller på annat sätt titta bort med mer än, typ, två sekunder. Mobiltelefoni vill han dock inte ha ett förbud på. För att återgå till studierna som påvisat faran med mobiltelefoni svarar Tingvall så här: ”Detta är en beräkning, men det finns små möjligheter att ta fram den rätta siffran. Vi hittar ett fåtal, ungefär så många man kan förvänta sig, men själva telefonin innebär inte en ökad risk. Däremot finns det åtskilliga olyckor som börjar med distraktion, men vad som distraherat är inte lätt att reda ut.” Istället för att ta chansen och basunera ut att det är olämpligt att köra bil och prata i mobiltelefoni låtsas Tingvall som det regnar. Han får dock finna sig i att det kommer fortsätta att dyka upp motioner i riksdagen om restriktioner. Huruvida Tingvall tycker att dessa politiker som är bakom dessa motioner är ute på nattgammal is framkommer inte, men det verkar som han delar uppfattningen som en gång Groucho Marx satte på pränt; att politiker letar efter problem, hittar dem överallt, ställer fel diagnos och använder fel botemedel. Själv är jag av motsatt uppfattning; att det går att ställa rätt diagnos och använda rätt botemedel![/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”2″][ultimate_heading main_heading=”Sjöfart: Ystad Hamn! ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Ytterligare en färja mellan Ystad och Polen
Ystad Hamn är framför allt en passagerarhamn, även om godsflödena till och från Polen har ökat och fortsätter att öka i betydelse. En nyhet är att Polferries sedan i februari flyttat RoPax-fartyget m/s Baltivia från linjen Nynäshamn-Gdansk till Ystad-Swinoujscie.
Man ska inte sticka under stol med att det har funnits kapacitetsproblem på färjorna, och en del dagar har fordon fått stått kvar på kaj. För Ystadsborna och potentiella passagerare innebär det nu att det är möjligt att åka till Polen 21.30 söndag till fredag och det finns nu sex dagliga förbindelser mellan Ystad och Świnoujscie och Ystad Hamn.
– Vi har den kortaste vägen till Polen, säger Björn Boström. vd på Ystad Hamn Logistik AB, som berättar att under 2012 har över 2,9 miljoner ton gods passerat genom hamnen och ett nytt rekord när det gäller antalet passagerare och personbilar har slagits.
Av de nästan 1,8 miljoner passagerarna kommer flest från Bornholm, men den polska trafiken blir allt mer omfattande även på passagerarsidan. Antalet järnvägsvagnar fortsätter dock att minska, och här följer tyvärr Ystad den allmänna trenden. Även om järnvägsvagnarna minskat i antal lastas det desto mer. Antalet ton gods på järnvägsvagn ökade under 2012 med sex procent. Med Polen som starkt växande ekonomi blir turismen därifrån en allt viktigare ekonomisk faktor för handel- och turistnäringarna i sydöstra Skåne. Hur väl den potentialen utnyttjas kan ses som en kugge i regionens tillväxtmöjligheter.
Infrastruktur och miljö
Är då allting bara frid och fröjd för Ystad Hamn som är Sveriges tredje största färjepassagerarhamn och den femte största avseende lastfordon: Nej, inte riktigt. Både när det gäller väg och järnväg kan mycket göras i östra Skåne för att lätta på infarkterna i den västra delen. Björn Boström efterlyser bland annat järnvägsräls från Tomelilla till Hässleholm, något som skulle bli billigare och effektivare än att lägga alla resurser på nya
dubbelspår i västra Skåne.
– Vi har en rätt bra infrastruktur här i Ystad, även om Dragongatan är lite besvärlig och en viss ökning av lastbilstrafik på Dragongatan kan förväntas. I dag står hamntrafiken för omkring 18 procent av den tunga trafiken där. Det är möjligt att det ökar till 20 procent nu, men det ska inte belasta något nämnvärt. Miljöpåverkan finns där, men miljöfrågorna är A och O för denna hamn, som i tidens anda har investerat i elanslutning av färjorna.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”3″][ultimate_heading main_heading=”Trafik på väg: Infrastrukturminister på halt väglag” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Nu är vår infrastrukturminister ute på halt väglag: ”Mobilförbud gör inte våra vägar säkrare”
På ledarplats skriver chefredaktören om den absurda idén att prata i mobiltelefoni och köra bil, där Sverige nu är ensamma i Europa att inte ha restriktioner. Vår infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd håller dock inte med när det gäller att ha förbud. Så här skriver hon i ett debattinlägg, som vi valt att publicera i tryckfrihetens namn. Dock kan vi konstatera att vi tycker hon är ute på halt väglag när hon skriver att mobilförbud inte gör någon nytta. Tips till vår infrastrukturminister är att ta del av den omfattande forskning som finns i ämnet. Se text längst ner.
Catharina- Elmsäter-Svärd:
”Mobilförbud gör ingen nytta – att ge efter för Socialdemokraternas förbudsiver vore ett bakslag för trafiksäkerheten. Sverige är världens mest trafiksäkra land. Trots det vill Socialdemokraterna tvinga Sverige till samma lagstiftning som i några av världens mest trafikfarliga länder. Det är fel väg att gå. Sverige ska fortsätta att vara världsledande. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har noggrant analyserat forskning och
erfarenheter från andra länder som har infört förbud mot mobilanvändning under körning. Båda rapporterna slår fast att ett förbud mot en viss teknik inte har varit verkningsfullt för att få en säkrare trafikmiljö. VTI har utifrån sin forskning föreslagit andra mer effektiva åtgärder för att minska det trafikfarliga beteendet i trafiken. Regeringen föreslår nu att riksdagen lyssnar till den forskning som finns snarare än att införa kortvariga och verkningslösa
förbud mot vissa beteenden. Sverige har sedan länge en trafikbrottslag, som utan att särskilt lyfta fram mobiltelefonen, ger polisen möjlighet att ingripa vid vårdslöshet i trafiken. I förarbetet till lagstiftningen framfördes att medvetet risktagande skall vara att betrakta som vårdslöshet i trafik. När Socialdemokraterna kräver ett förbud mot just mobiltelefoner löser de inga problem. Sverige har redan ett förbud mot vårdslöst beteende i trafiken, oavsett om det beror på mobiltelefoni, Ipads eller att någon sminkar sig bakom ratten.”
Råd till vår infrastrukturminister: Ta t.ex del av NHSA /WHO studie ”Mobile Phone. A growing problem of driver distraction (2011)”En slutsats: ”Using mobile phones can cause drivers to take their eyes off the road, their hands off the steering wheel, and their minds off the road and the surrounding situation. It is this type of distraction – known as cognitive distraction – which appears to have the biggest impact on driving behaviour. There is a growingbody of evidence that shows that the distraction caused by mobile phonescan impair performance in a number of ways, e.g. longer reaction times (notably braking reaction time, but also reaction to traffic signals), impairedability to keep in the correct lane, shorter following distances, and an overallreduction in awareness of the driving situation. The impact of using a mobile phone on crash risk is difficult to ascertain, but studies suggest that drivers using a mobile phone are approximately four times more likely to be involved in a crash….”. Andra studier är Laberge-Nadeau, Claire (2003). ”Wireless telephones and the risk of road crashes”. Redelmeier, Donald; Tibshirani, Robers (1997), Association Betweedn Cellular-Telphone calls and Motor Vehicle Collisions” The New England Journal of Medicine, Accident Analysis & Prevention Nationwide Mutual Insurance Co f2007 samt Traffic Safety Administration Distacted Drive Report 2010: Här kan man läsa följande: “2009 in the U.S. there was a reported 5,474 people killed by distracted drivers. Of those 995 were considered to be killed by drivers distracted by cell phones”.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”4″][ultimate_heading main_heading=”Järnväg: Inte ett spår av Norrbotniabanan ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Inte ett spår av Norrbotniabanan
Regeringen ger Norrbotniabanan kalla handen för sin ansökan om EU-medel ur budgeten för TEN-T (Trans European Networks Transport). Projektledningen
hade äskat om EU-medel för att kunna delfinansiera planeringen av sträckan Umeå-Dåva, dvs Norrbotniabanans
första del som är tio kilometer lång.
Regeringen motiverar sitt avslag med att projektet inte finns med i den nuvarande åtgärdsplanen som sträcker sig fram till 2021 och att man är rädd att föregå det arbete som pågår med nästa åtgärdsplan som sträcker sig fram till 2025.
– Vi känner stor frustration. Regeringen har efterlyst medfinansiering, men tar inte tillfället i akt. Det här hade varit en chans att komma igång med planeringen av banans första kilometrar utan att regeringen hade behövt lägga ut några pengar alls, säger Gusten Granström vd på Norrbotniabanan AB.
Nu ska dock sägas att sista ordet inte är sagt, även om det är ett slag i ansiktet för alla företrädare för banprojektet och de uppe i norr som pratar om sådant som regionförstoring och den sista länken i den Botniska korridoren, där Norrbotniabanan ger ökad kapacitet och erbjuder snabbare godstransporter på järnväg.
– Nu förväntar vi oss att bansträckningen tas med i den kommande åtgärdsplaneringen säger Gusten Granström, som inte är nöjd med Kapacitetsutredningen. Missnöjet mot Trafikverket bottnar i att man tycker att verkets modeller inte klarar av att spegla de rådande förhållandena för stambanan genom övre Norrland mellan Vännäs och Boden med branta stigningar, snäva kurvor, avsaknad av realistiska omledningsmöjligheter och att banan periodvis enkelriktas när de långa tunga tågen skall passera.
Fakta: Norrbotniabanan är en 27 mil lång planerad järnväg mellan Umeå och Luleå som ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland. Banan kommer att innebära att tyngre och längre tåg kan användas på en kortare och snabbare bana som ger[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”5″][ultimate_heading main_heading=”Trafik på väg: Har du åkt en rickshaw?” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Har du åkt en rickshaw?
Det finns ett fordon som har många namn beroende på var man befinner sig i världen: Tuk-Tuk, Trishaw, Autorick, Bajaj, Tapal, Lapa och Rickshaw.
I Indien som har sisådär en miljard (!) invånare finner man det sistnämnda.
En Auto-Rickshaw liknar inte något annat fordon, då det saknar såväl dörrar som vindrutor. Även om detta fordon endast är avsett för tre personer bör man inte bli förvånad om fem, sex personer klämmer sig in i baksätet och bredvid en trängd förare; något som gör att detta ekipage liknar en sardinburk. Det trehjuliga fordonet kan dock ses som ett utmärkt och billigt transportmedel för de som vill ta sig fram där distansen är under 30 kilometer, och inte minst då trafiken är tät och intensiv. En Rickshaw-förare som ofta bär en khakifärgad kortärmad skjorta tror sig ibland vara en kamikaze-pilot när han (några kvinnor är det aldrig frågan om) sicksackar sig fram i trafiken, Ibland sker omkörningen på höger sida och ibland på vänster sida (I Indien har de vänstertrafik). Bli inte förvånad om föraren får för sig att göra en omkörning i en högerkurva till fasa för en passagerare med högt blodtryck.
Håll i hatten
Det negativa med en Rickshaw är att det ofta handlar om en skumpig färd på vägen; något som förstärks av att vägar och gator kan vara minst sagt dåliga. Ingen kan heller blunda för att det inte är en säker resa och några säkerhetsbälten är det aldrig tal om. Topphastigheten är 50 kilometer i timmen, men vid en dylik hastighet upplever en passagerare det som att åka radiobil med trimmad gräsklipparmotor. En resa sker så gott som alltid under ett fasligt tutande, som om det pågick en tävling mellan Rickshaw-förarna vem som kan tuta mest och högst.
Gul och svart bålgeting
Ursprunget till en Rickshaw finner vi i en Piaggio APEC från 1948, som i sin tur är baserad på Vespa-konceptet. I mångmiljonstaden Mumbai lär det finnas cirka 800 000 Rickshaws som far fram likt ettriga bålgetingar. Fordonen är ofta vanliga i städer och byar på landsbygden som inte satsat på ett utbyggd transportsystem. Där finns det helt enkelt inget alternativ. För den som ska åka en Rickshaw bör göra upp om priset innan det bär iväg. Ett riktmärke är att betala 10 rupier per kilometer, dvs mellan 7- 8 kronor, vilket är minst sagt billigt.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”6″][ultimate_heading main_heading=”Flyg: Grafair” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Trafikmagasinet ser det från ovan: Grafair – på kundens villkor
Privatflyget har uppenbara fördelar ur en rad perspektiv. När det gäller uppfattningen att det skulle handla om lyx/överdriven bekvämlighet/något onödigt/extravagant vill Trafikmagasinet ställa tre frågor i sammanhanget:
1: Är det inte livsviktigt att ett privatflygföretag inom 30 minuter kan lyfta för att transportera ett organ från en donator till en medmänniska? Ett hjärta måste transplanteras inom tre timmar och det är inte säkert donatorn och mottagaren finns i närheten av varandra.
2. Är det inte samhällsnytta att en reservdel till ett kärnkraftverk, pappersbruk, sågverk eller någon annan större fabrik hämtas och lämnas med flyg om verksamheten med kanske 1000-tal medarbetare står stilla?
3. Är det inte samhällsnytta att en börs-vd med kort varsel snabbt kan ta sig till en tänkbar kund med chans att genomföra en affär. Eller att en viktig kund måste hämtas med flyg för att snabbt kunna skriva på ett viktigt avtal? Härvid kan det handla om en utländsk gäst som tillges möjlighet att från luften få se Stockholms unika skärgård, och kanske landa på vattnet för en lunch i Sandhamn innan affären görs upp.
Arlanda? Då har Grafair redan landat i Berlin
Att flyga är inte helt gratis; och visst kan man anföra att det är billigare att åka tunnelbana, men det är knappast ett alternativ i en era då tid är pengar. Bengt Grafström har under många år byggt upp sin verksamhet med det svenska flygbolaget Grafair på Bromma flygplats och uppfyller ett behov sedan 1969 då företaget bildades. I dag har Grafair egen
affärsflygterminal, egen säkerhetskontroll, egen avisningsutrustning, egen snöröjning, egen tankbil samt egen hangar för service och underhåll för sina flygplan. Det tar 30 sekunder från det du går ur bilen på Grafairs egen parkeringsplats tills du sitter i planet, något som ligger i linje med Bengt Grafströms fyndiga devis ”När Du satt dig i planet på Arlanda har vi redan landat i Berlin”. Uppdragen är minst sagt många (jämför punkt 1-3 ovan), men listan kan göras längre än så och egentligen är det bara fantasin som sätter gränserna (tv-produktion. paketleverans, kartfotoflygning , hemliga möten under stor sekretess osv).
I en tid då tid är pengar uppfyller Grafair onekligen ett behov, oavsett om det är affärsjetflyg, sjöflyg (med amfibieplan), ambulansflyg eller taxiflyg som är i fokus. Eloge ska man också ha för sin flygplatsterminal. Föga överraskande för de initierade har Grafair Jet Center blivit utsedd till en av världens (!) bästa affärsflygterminaler.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]