[vc_row][vc_column width=”1/3″][vc_single_image border_color=”grey” img_link_target=”_self” image=”229″ img_link_large=”” img_size=”full” alignment=”right”][/vc_column][vc_column width=”2/3″][vc_column_text]Axplock ur nummer 3 2012:
Ledaren av Johan Rietz: Smidigt och grönt?
Trafik på väg: Vägsalt i fokus. Men Trafikverkets ”sakkunskap” ifrågasätts allt mer
Sjöfart: North Sea RoRo flyttar fram positionerna
Trafik på väg: Vad vet ni om KAK?
Flyg: Jönköpings Airport: Det mesta händer på natten.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”1″][ultimate_heading main_heading=”Smidigt och grönt? ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Det är förvisso inte alltid så lätt att vara trafikplanerare, men ibland blir det minst sagt tokigt. Något som framförallt många bilister blir upprörda över i dag är placeringen av vissa busshållplatser i tätbebyggda områden. Anledningen till detta är att det förträffliga transportmedlet bussen helt sonika proppar igen vägen framför bilarna när bussen befinner sig vid många hållplatser. Resultatet av detta leder ofta till
irritation på grund av långa bilköer, men också till att farliga trafiksituationer uppstår samt att utsläpp av stora mängder bilavgaser sker.
Istället för att satsa på en smidig avkörningsfil för bussen (som innebär en jämn trafi krytm) lyfts ordet ”trafi ksäkerhet” fram och att det gäller att få ner hastigheten hos bilisterna. Mot detta kan dock anföras
• att det ständigt sker farliga omkörningar på grund av att bussen korkar igen trafiken, då bussresenärerna har problem med betalningen
• att bilisterna bakom bussen, passagerarna i bussen samt busschauffören blir irriterade
• att ingen beaktar fenomenet att många kör för fort efter att de kört om bussen (på samma sätt som bilister kör för fort efter att fartkamerorna inte är riktade emot dem eller efter att ett körfält med vajerräcke övergått till två körfält)
• att i en tid då trafikverket ständigt pratar om miljöförbättrande åtgärder och att tomgångskörning ska undvikas undrar jag hur logiskt det är att ha en lång rad med bilar bakom en buss som i fl era minuter får vänta och spy ut avgaser? En handläggare på trafikverket säger följande i en kommentar när undertecknad ringer upp och dryftar detta ämne:
”Ja, det där med att bilarna får vänta på bussen är tokigt. själv tycker jag att det är uppåt väggarna, men du kommer aldrig få reda på vem eller vilka som är ansvarig för det där hos oss.” Jag tänker här osökt på Franz Kafka när jag hör detta. Huvudpersonen i boken processen (herr K) blir frustrerad när han upptäcker att inga svar ges på orsaken till det brott han anklagas för. Mitt råd till trafikplanerarna när det gäller placeringen av vissa busshållplatser är att använda sig av sunt förnuft. Trafikverket slår sig ofta för bröstet och skryter om hur duktiga de är när det gäller att förverkliga visioner. På deras hemsida skriver man kort och gott att deras vision handlar om att alla ska komma fram ”smidigt, grönt och tryggt”, När bussen korkar igen vägen är detta knappast ”smidigt och när bilarna i kön bakom bussen spyr ut avgaser är detta knappast något som är ”grönt”![/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”2″][ultimate_heading main_heading=””The Railway Town”” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Nässjö går i dag under namnet ”The Railway Town”. Verksamheterna omfattar allt från utbildning till reparationer av lok, spårslipning samt terminalverksamhet och i antal handlar det om cirka 30 företag och aktörer.
Det var helt logiskt att den nya skolan för järnvägsteknisk utbildning i våras invigdes vid Brinellgymnasiet i just Nässjö. Invigningen ägde rum i närvaro av bland andra infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, och bakom etableringen fanns en tanke:
Behovet av järnvägstekniker är mycket stort, där närmare 1 500 personer behöver nyanställas varje år. I Nässjö, den enda ort i Sverige där hela sex järnvägslinjer går samman, föll det sig naturligt att satsa på järnvägsutbildning. På Brinellgymnasiet finns järnvägsutbildning som utbildar dagens och morgondagens bantekniker, eltekniker och signaltekniker.
– Utbildningen är riksrekryterande för ungdomar och även öppen för vuxenstuderande och folk i branschen, säger Kenneth Evaldsson, projektledare och lärare vid Brinellgymnasiet, som också berättar att man satsat på en avancerad och realistisk övningsanläggning.
Brinellgymasiet har totalt cirka 1500 elever inklusive vuxenutbildning. Skolan har 250 arbetsplatser vilken gör den till Nässjös största arbetsplats. Kenneth Evaldsson har en del funderingar när det gäller järnvägsunderhåll vill att Trafikmagasinet skriver följande:
– Pengarna som satsas på järnvägsunderhåll ska inte rasa ner i ett svart hål. Hur effektivt är det att jobba på spåret när tågen rusar fram ett i ett? Medicinen borde vara att stänga av en sträcka i taget som exempel Nässjö-Mjölby. Ersätt sträckan med bussar och arbeta ostört på spåret och gör underhållet klart. Det skulle spara mycket pengar!
Skolans strategi, med rektor Åsa Eriksson i spetsen, är att arbeta långsiktigt och följa den utveckling som sker och säkerställa anställningsbarhet. Genom en aktiedonation från Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson har man möjlighet att årligen dela ut stipendier till elever och personal.
Terminalhantering
Något av pulsåder i Nässjö är förstås Nässjö Kombiterminal, som är den fjärde-femte största kombiterminalen i landet, men så hanterar man ju också dagligen kombitågtransporter till och från Europa, Oslo, Norrland och Göteborg. Söderut är det intressant att nämna tågpendeln till Ruhrområdet med hela Europa som upptagningsområde via Göteborgs Hamn. Här är det svårt att undgå att nämna Transab som terminaloperatör och transportör av containers, växelflak och trailers. I termer av regionförstoring är Transab Jönköpingregionens största aktör på marknaden när det gäller tunga transporter, grävning, lyftning, lastning och lossning. Transab liktydigt med 65 åkare och allehanda tänkbara fordon och entrepenadmaskiner utför jobb till såväl små som stora kunder. Företagets vd, Agne Bengtsson lyfter mer än gärna fram Nässjö Kombiterminal som numer ägs av Jernhusen och ingår i deras terminalkoncept som högkvalitativ och effektiv. I Agne Bengtssons värld är inget statiskt och han ser det som positivt om man kunde förlänga ankomstspåret samt ansluta terminalen till stambanan även i norra änden. Kombitågen skulle då kunna köra in som i en bussficka och snabbt skifta enheter.Terminalen som är 650 meter lång och 80 meter bred ligger strategiskt rätt vid södra stambanan. Tre stycken Reachstaker möjliggör lyft av alla typer av godsbärare. På Nässjö Kombiterminal (i folkmun kallad Höglandsterminalen) har man spänt bågen[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”3″][ultimate_heading main_heading=”Vägsalt i fokus – men Trafi kverkets ”sakkunskap” ifrågasätts allt mer ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]När Trafikmagasinet besökte ett seminarium i Helsingborg som tog upp dammbindning och saltning av våra vägar fanns det representanter från hela världen. Trots personliga inbjudningar från arrangören Tetra Chemicals till Trafikverket dök ingen från detta verk upp, vilket får säga vara minst sagt märkligt då representanter från andra nordiska grannländer fanns på plats.
På seminariet höll Tomas Ryberg och Aroso Antana från enheten Department of Soil and Environment på SLU, sakliga och tankeväckande anföranden. SLU är något av en auktoritet avseende miljöstudier och menade att kalciumklorid är ett bättre alternativ jämfört med natriumklorid för avisning om miljön skall beaktas. Natriumklorid ger nämligen leriga jordar som inte dränerar vatten och växtligheten har svårt att överleva. Kalciumklorid å andra sidan gynnar en luckrare jord och förbättrar syresättning och är därigenom bättre för växtligheten. Trafikverket har till dags dato haft en minst sagt märklig uppfattning när det gäller användande av vägsalt, där nästan all halkbekämpning i Sverige utförs med natriumklorid eftersom det är ett billigt salt. I dag använder Trafikverket sisådär 250 000 ton vägsalt för halkbekämpning per år på det statliga vägnätet, trots att man är väl medveten om att natriumklorid har negativ påverkan. De vill dock blunda för att vägsalt kan föras med vind upp till 100 meter över öppna fält, där avsevärd anrikning sker inom 20 meters avstånd från vägen. Skräckexemplet är förstås när saltning sker vid mycket hård vind.
Tror någon på fullt allvar att detta salt då stannar på vägen?
Alternativ till natriumklorid?
Några som är minst sagt irriterade är LRF som tycker att Trafikverket inte tar sitt ansvar och inte vill ersätta skador som natriumklorid får på våra åkermarker. Som envar förstår vill ju bönderna utnyttja hela sin åkermark. Man vill inte försaka bra jord bara för att man på Trafikverket inte vill låtsas om problemet. Marken skadas nämligen av salt! Hur många hektar som drabbas är det svårt att uppskatta, men det handlar om ett intervall som ligger mellan 50 000 och 100 000 hektar enligt Aroso Antana på SLU. Ska lösningen vara att man inom jordbruket använder ”buffer-strips” nära vägen på grund av Trafikverkets saltning? Som en föreläsare poängterade handlade det hela inte om vetenskap – utan om politik innefattande bakåtsträvande och brist på dialog från Trafikverkets sida med andra parter. Utredningar och forskning kring vägsaltets effekter på miljön har hittills fokuserat på föroreningen av grundvatten. Problemet med vägsaltets negativa påverkan på markstrukturen har hittills haft en förhållandevis låg prioritet hos Trafikverket (tidigare Vägverket). Förutom försämrad markstruktur, kan vägsalt leda till växtnäringsbrist, och det finns därför anledning att kontrollera växtnäringstillståndet som gränsar till vintersaltade vägar extra noga. Om användningen av vägsalt fortsätter i samma takt som i dag kan natriumkoncentrationen i åkermarken bli hög inte bara närmast vintersaltade vägar utan också över större arealer. En sådan utveckling kan orsaka stora skador på åkermark och vattendrag. Frågan är om det verkligen är Trafikverkets generella syn när deras ”expert” Jan Ölander fastslår att han inom ”en 10 års period inte kan se något annat alternativ än natriumklorid”. Märkligt nog verkar denne inte känna till att kalciumjoner har en stabiliserande effekt medan natriumjoner har den motsatta. Att växtnäringsbrist, framför allt kaliumbrist, kan uppstå i åkermark utmed vintersaltade vägar. Svag aggregatstabilitet ökar risken för skorpbildning med i vissa fall förödande konsekvenser för växter. Dessutom ökar risken för yterosion på grund av minskad vatteninfiltration. Varför vill man på Trafikverket blunda för att nya tekniker för saltspridning kan ge effekter som man av tidigare erfarenhet inte känner till? Varför vill inte Trafikverket ha en seriös och saklig diskussion med bakomliggande oberoende studier som grund och kopplingar till diskussioner hur det ser ut i andra länder samt vikten av cost-benefit-analyser? Det sistnämnda, dvs vikten av att göra kostnadsintäktsanalyser fördes fram av en representant från det danska Vägdirektoratet, som kan ses som Danmarks sakkunniga instans för vägfrågor.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”4″][ultimate_heading main_heading=”North Sea RoRo flyttar successivt fram positionerna” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Företaget North Sea RoRo, som bedriver en RoRo-linje mellan Göteborg och Killingholm i östra England sedan början av 2012, har nu fått allt fler saker och ting på plats. Rent organisatoriskt består ledningsgruppen i detta rederi sedan i somras av den erfarna trojkan Dan Ericsson, vd, Peter Kleberg, marknads- och försäljningsansvarig samt Lennart Dahlbäck, operativt ansvarig.
Att ovanstående tre herrar besitter stor kunskap och erfarenhet inom området Roll-on, Roll-off, dvs RoRo betvivlar ingen och nu är det meningen att man verkligen ska bli ett viktigt komplement när det gäller RoRo-trafiken till England. När det stod klart att North Sea RoRo skulle trafikera hamnen i Killingholm som endast ligger cirka en halvmil (!) från DFDS Nordic Terminal i Immingham, i floden Humbers mynning skrevs det initialt om ”Slaget vid Nordsjön”, något som företagets vd Dan Ericsson tar med ro och säger att det handlar om ett vettigt alternativ och att det fanns en stor efterfrågan för denna linjetrafik man satt in från Göteborg. Ur ett marknadsperspektiv kan också en ny aktör som North Sea RoRo sägas vara positivt, då en monopolsituation aldrig är bra. Den danska rederijätten DFDS har ju haft monopol på den här rutten i 30 år.
– Vi har inga ambitioner att bli ett nytt DFDS, säger Peter Kleberg, som understryker vikten av att ha en bra dialog med såväl kunder som ”konkurrenter”.
Här bör understrykas att North Sea RoRo knappast är en duvunge. Initiativet togs av traileroperatören NTEX med flera, där NTEX dock i dag enbart är en minoritetsägare. Med tre seglingar i veckan erbjuds kundanpassade lösningar – långt bort ifrån en svunnen tid då industrin fick anpassa sig till fartygens avgångstider. Med RoRo-fartygen Beachy Head samt Longstone handlar det om sisådär 170 trailerenheter var i form av trailers och rullande gods. Fartygen för brittisk flagg och har brittisk besättning, något som Peter Kleberg menar är en kvalitetsstämpel, där rederiets marknadschef mer än gärna lyfter fram besättningen ombord på fartygen:
– Som alla känner till är England ett aktat namn som sjöfartsnation och vi har en besättning som är mycket trimmad och samspelad. I bjärt kontrast konstaterar Trafikmagasinet att så inte alltid är fallet ombord på många fartyg.
I Göteborg använder man sig av Logent Gothenburg Car Terminal; en terminal som i folkmun brukar kallas bilhamnen. Just Logent som inriktat sig på såväl hamn- som kombiterminalverksamhet har lagt ner mycket tid och resurser på att godset ska kunna hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt. En fjäder i hatten var det onekligen också när det stod klart att Logent sedan augusti tagit över distributionen av Volvo Personvagnars nya bilar med ett blocktågsupplägg från Göteborg till stor-Stockholm, Mälardalen och Norrland.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”5″][ultimate_heading main_heading=”Vad vet ni om KAK?” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Handen på hjärtat; vad känner Ni egentligen till om Kungliga Automobil Klubben (KAK)? Kan det rentav
vara så, att vissa tror att detta endast är en sluten klubb som anordnar ett antal spektakulära biltävlingar runt om i landet?
Inledningsvis bör fastslås att KAK (som initialt gick under namnet Svenska Automobil Klubben) i högsta grad är en livaktig och finansiellt välmående klubb, som håller fanan högt. Mycket har hänt sedan greve Clarence von Rosen grundade klubben 1903, dvs samme von Rosen som blivit känd för att vara den som arrangerade de första biltävlingarna i landet. Vintertävlingarna på Rämens is i Dalarna blev i en svunnen tid minst sagt omtalade; inte minst i ett internationellt perspektiv. Om man gör en kort historisk exposé är det många som inte känner till att Svenska Rallyt gick under namnet KAK Rallyt fram till 1965, och att dagens VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) gick under namnet namnet KAK Väginstitut fram till 1998.* Det sistnämnda bör lyftas fram, ty trafiksäkerhetsfrågor har nämligen alltid varit intimt förknippat med KAK. Så även vägfrågor, vilket utmynnade i att klubben började ge ut vägkartor, där KAK Bilatlas varit något av en bibel för många motorförare.
Inte bara motorsport
Intresset för bilar är något som förenat och fortfarande förenar klubbens medlemmar, där det bör betonas att denna klubb är öppen och att man erbjuder minst sagt många klubbaktiviteter. Claes Boltenstern, tillika kanslichef på KAK lyfter mer än gärna fram den sociala samvaron som man får på köpet om man är medlem i denna rikstäckande ideella klubb, som har cirka 2 800 medlemmar. Evenemangen under året är många; allt
från KAK-Cupen i gokart, Midnattsolsrallyt, TTA Elitserien i Racing till 90 års jublierande Gärdesloppet/Prins Bertils Memorial och sociala arrangemang som klubbluncher, balen Kungliga Klubbarnas Fest samt Klubbkräftskivan.
Eldsjälar
En övergripande text om KAK bör naturligtvis innehålla något om några av dess ambassadörer/fanbärare. Allt ifrån von Rosen till ”Motorprinsen” Prins Bertil (som var klubbens ordförande mellan 1947 och 1993). En annan eldsjäl var Christer Zetterberg (ordförande mellan 1994 och 2011), och som tragiskt nog gick bort i år. Med sina ledaregenskaper som inte byggde på envägskommunikation utan på att man bör lyssna på andra samt en aldrig sinande entusiasm fick han många med sig på banan (vägen.red anmärkning). Efter Christer Zetterberg är det Peter ”Poker” Wallenberg som är ordförande för KAK med Thomas Hedberg som vice ordförande.
Bil och trafik
Inom trafiksäkerhetsområdet drar KAK likt Don Quijote ibland sin lans och rider mot solnedgången (en nog så värdig motståndare). Årligen ger man ut KAK:s Attitydförändringspris, jobbar aktivt med ansvarsfrågor kopplade till bil och trafik, erbjuder stipendier för insatser inom trafiksäkerhet och ger sig då och då in i ”känsliga frågor”. Exempel på det sistnämnda var när KAK sommaren 2011 gick ut med det kontroversiella budskapet (för Claes Tingvall och andra så kallade ”experter”) att höga hastigheter de facto kan öka trafiksäkerheten. Det som anfördes var följande: Att tvinga bilister att köra långsammare än vad de faktiska vägförhållandena medger kan vara direkt kontraproduktivt för trafiksäkerheten! KAK var så gott som ensamma att propagera för högre hastighetsgränser i debattartiklar, remissvar och enkäter till riksdagspartierna. I dag är resultatet att vi kan se 120 km/h på vissa vägar och KAK har i högsta grad bidragit till att uppmärksamma fenomenet att farorna i trafiken finns på andra platser än på de säkraste motorvägarna. Noteras bör att KAK självklart propagerar för att hastighetsgränser alltid ska
efterlevas, men Anders Ydstedt (ordförande i KAK:s Expertråd) samt Peter Wallenberg jr (ordförande) ville lyfta fram vikten av differentiering av hastighetsgränserna. En tes var att en hastighetsbegränsning bör råda som en bilist upplever som ”rimlig” istället för att ha ett statiskt tänkande med maxhastighet på 110 km/h i hela landet. På KAK menar man att vi i landet ofta har fina vägar, men att det finns mycket att fundera på när det gäller förarbeteende (tempo, stress, humör bakom ratten etc) samt vägfrågor och trafikregler. Trafikmagasinet kommer från och med detta nummer delge läsarna vad KAK har på gång. Jmfr debattartikel på sid 49 i detta nummer som handlar om att vissa vägbyggen tar alltför
lång tid att bli färdiga).
*KAK är fortfarande delägare i Svenska Rallyt AB[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”6″][ultimate_heading main_heading=”Jönköping Airport: Det mesta händer på natten” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]På natten och tidig morgon är det full fart på ”bråttomgodset”. I tidens anda ligger nämligen inget på lager, godset ligger i fordon, flygplan och återigen i fordon. ”Beställer vi före tre har vi det här i morgon klockan 07.00 ” är ett vanligt svar när någon reservdel behövs.
Herman Larsson som är marknadschef på Jönköping Airport, konstaterar att på natten och morgontimmarna är flygplatsen som mest aktiv, flygmaskinerna landar, taxas in en efter en och bråttomgodset omlastas till väntande lastbilar som sedan sprider sig ut i landet och då framförallt i Mellansverige.
– Allt gods är på väg vidare inom 45 minuter, vi lagrar ingenting i terminalen, säger Herman Larsson, som säger att flygfrakten går bra i en tid då fraktmarknaden i stort går trögt. På Jönköpings Airport ökade trafiken på flygplatsen med 75 procent i augusti. Ja, faktum är att frakten i skrivande stund ökat för fjortonde månaden i rad.
– Traditionellt sett har vi haft mycket postflygningar här, men den minskar nu. Däremot växer bråttomgodset och detta på ett sätt som vi inte räknade med, säger Herman Larsson.
Nyhet
Nytt från och med i höst är att Höga Kusten Flyg även trafikerar linjen Jönköping – Stockholm/Arlanda. Höga Kusten Flyg startades 2008 i första hand för att säkerställa goda flygkommunikationer för Örnsköldsviksregionens näringsliv, där linjen Örnsköldsvik-Stockholm Arlanda hela tiden varit basen i verksamheten.
– Det vi för närvarande söker är en bra och livlig destination söder ut, gärna i Tyskland. Köpenhamn som tidigare varit en stor hub har förlorat något främst med tanke på Öresundsbron, säger Herman Larson. Han sticker inte under stol med att Jönköping Airport var en av de flygplatser som såg en minskning av passagerare när Skyways gick i konkurs i våras, men är nöjd med att två flygbolag flyger på Stockholm, nämligen Flyglinjen och Höga Kusten Flyg. Det finns dock en stor potentiell marknad för flyget eftersom cirka 500 000 personer väljer at köra bil till Stockholm varje år. Trots att Jönköping har ett strategiskt läge i södra Sverige med E4:an in på knuten tycker Herman Larsson att det finns alternativ.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]