[vc_row][vc_column width=”1/3″][vc_single_image border_color=”grey” img_link_target=”_self” image=”231″ img_link_large=”” img_size=”full” alignment=”right”][/vc_column][vc_column width=”2/3″][vc_column_text]Axplock ur nummer 4 2012:
Ledaren av Johan Rietz: Ingen slump att det blev 1,5 miljoner av 61 miljoner?
Sjöfart: Får jag visa dig mitt ankare?
Sjöfart: MultiDocker i medvind
Trafik på väg: Rysk fordonsindustri i blickpunkten
Trafik på väg: Mercedes i blåsväder när luftbälg exploderar[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”1″][ultimate_heading main_heading=”Ingen slump att det blev 1,5 miljoner av 61 miljoner? ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Den som tar sig tid och synar vart Vinnovas forskningspengar ska gå finner en mycket skev geografi sk fördelning. Det är inte lite pengar det handlar om; totalt är det 61 miljoner kronor som ska fördelas på 58 innovativa projekt. Syftet är här att finansieringen uteslutande ska gå till små och medelstora företag i landet som på så sätt kan öka sin konkurrenskraft genom att satsa på forskning och utveckling och därmed bidra till tillväxt – inte minst i ett nationellt perspektiv. Dock sätter jag ett stort frågetecken efter att ha gått igenom vart dessa pengar går om man tittar på kartan. Av totalt 58 projekt är det endast tre företag norr om Uppsala som får anslag. Totalt handlar det om mindre än 1,5 miljon kronor av totalt 61 miljoner FoU-kronor!!!
Snedfördelningen finns det många exempel på. Om vi nämner Gävleborgs län anslås endast 837 miljoner för vägar och järnvägar fram till år 2021. Detta kan jämföras med 100 miljarder som ska gå till vägar och järnvägar i Stockholm för samma period som redan är överskridna genom nya utfästelser, bland annat av vår statsminister som lovat en ny tunnelbanesträckning till nacka, som menar att det är en nationell angelägenhet och att det är önskvärt att ha en ”nationell förhandlare”. Hur kan en t-bana vara nationell? När regeringen fick frågan om en nationell förhandlare till Norrbotniabanan blev svaret kompakt
tystnad. EU är villiga att ge pengar till Norrbotniabanan, men ur regeringens
horisont blir det nej, även om det var regeringen som skickade in en ansökan till
EU-kommissionen om att Botniska korridoren (där Norrbotniabanan ingår) skulle
klassas som ett av Europas viktigaste transnationella infrastrukturstråk. Ja, det
finns många exempel på snedfördelning. Märkligt nog är det inte många som reagerar mot detta. Vissa gör gällande att det aldrig varit så norrlandsnegativ politik som nu. Med satsningar på 524 miljarder som går till södra halvan av landet och endast 3 till norr! Och då är de 3 i norr dessutom bara för malmtransporter, dvs en upprustning av Malmbanan och vägen mellan Pajala och Svappavaara. Det kanske heller inte är någon slump att om man kör E4 norrut från Skåne i söder finner man inte ett enda rödljus längs vägen tills man kommer till Sundsvall där man har över 10 stycken. Hade Sundsvall varit huvudstad hade
man haft sin Essinge-led förbi staden sedan länge. I Stockholm invigdes denna
led redan 1966.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”2″][ultimate_heading main_heading=”Får jag visa dig mitt ankare? * ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]För närvarande pågår en utställning om sjömanstatueringar på Sjöhistoriska Museet i Stockholm. I museet finns en samling med nästan 150 tatueringsförlagor från 1920- och 1930-talen. De flesta har aldrig ställts ut tidigare men i Tro, hopp och kärlek visas en betydande del – nautiska stjärnor, fullriggare, exotiska djur, nakna och påklädda kvinnor, svalor, rosor, gravkors och så förstås fullriggare och ankare.
– I den hårda miljön ombord pratade man sällan om kärlek, hemlängtan eller rädsla för döden. Men den egna huden blev en sorts frizon och där fick romantiska motiv samsas med uttryck för kraft och farlighet. säger Maria Ljunggren chef för utställningsenheten på Statens
maritima museer.
I utställningen går det att provtatuera sig digitalt med ett urval av skisserna och i butiken finns de att köpa som fusktatueringar.
– Vi vill visa hur sjömanstatueringarna hänger samman med föreställningar om manlighet och kvinnlighet. Många sjömän har genom åren tatuerat in både nakna och påklädda kvinnor. Kvinnor i dag förstärker sin kvinnlighet genom att tatuera sig med kvinnor. Varför finns
det nästan inga avbildade män bland tatueringsförlagorna? Och ingen utan kläder? Vi diskuterar också hur tatueringar kan särskilja olika manligheter från varandra. Långt in på 1950-talet var det till exempel mycket vanligare med tatueringar bland manskap än bland befäl, så ser det inte ut idag, säger Johan Gustafsson, utställningsproducent på
Sjöhistoriska Museet.
Konst
Trafikmagasinet vill i detta nummer göra en utvikning i ämnet. Att tatuera sig är nämligen något som människan gjort i tusentals år och tatueringskonsten hör till människans äldsta konstformer. Man har hittat verktyg som tyder på att tatueringar funnits redan under grottmålningarnas tidevarv för cirka 40 000 år sedan. De äldsta bevarade tatueringarna är dock inte längre 4 000 år gamla som hittats på egyptiska mumier. Ismannen Ötzi som dog för sisådär 5 300 år sedan i Alperna hittades 1991 begravd i glaciärisen och bar 60 tatueringar. Till skillnad från dagens nålstickstatueringar var dessa gjorda av grunda snitt som fyllts med sot. I en svunnen tid kan även korsriddarna nämnas som hade kors intatuerade på kroppen och så har vi förstås sjömän som ville få en kristen begravning om de dog bland okända. De gamla klassiska sjömanstatueringarna gjordes ofta av sjömännen själva ombord eller i skumma hamnkvarter på andra sidan jorden – inte sällan under inverkan av mycket alkohol. Under 1800-talet återvände många sjömän hem med tatueringar, vanligen på bröst och armar. Alla som läst Myteriet på Bounty som utspelar sig i slutet av 1700-talet känner till att myteristerna hamnade på Tahiti i Västindien. Några av myteristerna lät här sig få stjärnor tatuerade på sina vänstra bröst. I denna teknik tog man djurben och spetsade dessa till vassa kamliknande nålar som man doppade i bläck och sedan slog in i huden med en liten benhammare.
*Ett tatuerat ankare var i en svunnen tid ett tecken på att man seglat på Atlanten.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”3″][ultimate_heading main_heading=”MultioDocker i medvind som söker fler medarbetare!” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Det är inte ofta (om det någonsin hänt) som Trafikmagasinet skriver på kinesiska, men vi gör här ovan ett undantag. Vad det handlar om är MultiDocker Cargo Handling AB, som tillverkar hydraulisk lasthanteringsutrustning för fartyg, och som skriver om detta på sin kinesiska hemsida. I Kina finns det nämligen långt framskridna planer på att Chery Heavy Industry, som är ett av Kinas största statliga företag med huvudkontor i Wuhu, ska använda MultiDockers produkter i den östra provinsen Anhui. Detta underströks då en delegation från Kina besökte Östergötland och man pratade lastkranar, något som kunnat förverkligas genom Percy Österström och Simon Österström (den senare är verksam vid MultiDockers kontor i Shanghai). Affärsmötets betydelse kröntes av att miljöminister Lena Ek deltog, som också var mån om att lyfta fram svensk miljöteknik.
Lyftkapacitet
MultiDocker som har rötterna i det aktade forna rederiet Österströms har i dag verkligen foten inne i det som på engelska brukar benämnas ”Short-Sea Shipping”. I grund och botten handlar det om att förenkla och effektivisera materialhanteringen i hamnarna eftersom man tillverkar hydraulisk utrustning för fartyg. Mycket har dock hänt sedan den första leveransen 1981 och samarbetet med Caterpillar 1997. Idag har MultiDocker inte bara etablerat sig i Europa (försäljningskontor i Holland och representationskontor i Ryssland) utan även i Asien och i Sydamerika. En intressant marknad är förstås även Nordamerika. Oavsett om det till exempel är en MultiDocker Cargo 70C med 15 tons lyftkapacitet som är i fokus, en 74 D med 17, 7 tons lyftkapacitet eller en 85C med 22,4 tons lyftkapacitet som är i fokus handlar det om att effektivisera hamnverksamheten. Det finns ett 70-tal Multidockers i Europa och cirka 235 i Sverige, men de sprider sig snabbt ut i världen.
– Samarbetet med Caterpiller gör framtiden mycket spännande. Nya länder som fått upp ögonen för MultiDocker är Ryssland, Chile och så förstås Kina, säger Percy Österström, som reser jorden runt och knyter kontakter.
Vad är då hemligheten bakom framgången? Jo, att kunderna får en snabbare, mer effektiv och mer driftsäker hantering av godset. Även om det finns ett 25-tal maskiner i Sverige gör Trafikmagasinet reflexionen att det är en smula märkligt att inte fler hamnchefer upptäcker fördelen med att ha en effektivare lastning och lossning av fartyg. Percy Österström ser framtiden an med tillförsikt för MultiDocker; så stor att det kommer att behövas ytterligare medarbetare inom kort![/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”4″][ultimate_heading main_heading=”Norrland + tåg = SJ ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Trafikmagasinets utsände fick en pratstund med SJ Norrlandstågs vd Björn Nilsson. Det blev ett avspänt och trevligt samtal. Det hade visserligen varit kul att ställa frågor som
– Går det på räls för SJ?
– Har tågen svårt att åka fort om marken är väldigt kupérad?
– Upplever ni det på SJ Norrlandståg det som ni har ett skenbart övertag mot era konkurrenter?
Dylika frågor lämnades därhän. Istället fick vi reda på att SJ Norrlandståg AB har avtal med Trafikverket som omfattar nattågstrafik från Stockholm och Göteborg till Övre Norrland samt dagtågstrafik mellan Luleå–Kiruna/Narvik. Sedan SJ tog över trafiken i juni 2008 har kundnöjdheten ökat, enligt de årliga undersökningar som genomförts. Utökad service, bättre servering, bättre städning är några av skälen varför Norrlandståg har lyckats vända den tidigare nedåtgående spiralen. SJ har i år fått förnyat förtroende att ansvara för nattågstrafiken till och från övre Norrland. Det nya avtalet löper från 9 juni 2013 till 8 december 2018 med option på ytterligare två år. Det blir som i dag två nattåg i varje riktning varje dygn. Avtalet gäller trafik mellan Stockholm och Narvik. Inget hindrar dock att tågen körs vidare till andra orter, men då på helt kommersiella villkor. Fem restaurangvagnar renoveras och totalt 15 vagnar kommer att vara utrustade med rullstolslyft så att det varje dag går tåg anpassade för rullstolsburna resenärer. Kontraktssumman är på drygt 100 miljoner kronor per år och avtalet är ett så kallat ”nettoavtal”, det vill säga operatören behåller biljettintäkterna och har därmed ett inbyggt intresse av att resandet ökar.
Ökat resande
När Tågkompaniet tog över Norrlandstrafiken blev det ett lyft med bistro och vita dukar i restaurangvagnen. Efter det att Connex (nuvarande Veolia) tog över sjönk ambitionen och klagomålen växte. Man körde med tomma vagnar samtidigt som passagerarna fick beskedet fullbokat (!) Men nu är det ordning och reda igen sedan SJ Norrlandståg tagit över resandet.
– Nu finns ett brett utbud av komfortnivåer konstaterar Björn Nilsson, som säger att det finns svart på vitt att sedan SJ tog över nattågstrafiken, den 15 juni 2008, har resandet ökat med 7 procent.
Detta får sägas vara helt i sin ordning, ty att resa med ”Norrlandståg” är helt enkelt en upplevelse där resenären kan uppleva spännande möten människor emellan, upptäcka nya platser och miljöer. Man äter, sover och umgås ombord på tåget från Narvik i norr till Malmö i söder. Årstiderna växlar utmed resan; midnattssol eller midnattsmörker beroende på årstid. Allt är dock inte riktigt frid och fröjd- något som inte Är SJ´s fel. Det blir nämligen ingen tågtrafik dagtid till Norrland nästa sommar. Trafikverket stänger helt sonika sträckan mellan Gävle och Sundsvall för att bygga mötesstationer. Trots att 25 miljarder kronor satsas på nya Botniabanan får sommarturismen vänta till nästa år. Från april och fyra månader framåt stoppas nämligen all tågtrafik från Gävle och norrut mellan klockan 09.00 och 15.00 då Trafikverket ska bygga nya mötesstationer mellan Gävle och Sundsvall (nattågen påverkas dock inte av banarbeten i sommar).
När Trafikmagasinets medarbetare sagt adjö till SJ Norrlandstågs vd dyker en rolig historia upp i bakhuvudet, som kan vara passande för SJ:
En gumma stod och plockade blommor utanför en station då stinsen fick syn på henne.
– Vad sjutton gör ni?
– Plockar blommor. Det står ju att man ska utnyttja SJ:s rabatter![/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”5″][ultimate_heading main_heading=”Rysk fordonsindustri i blickpunkten” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Visste ni att Rysslands fordonsindustri lever i välmåga, till skillnad från situationen i väst? Inte. Jo, om man tar fasta på delar av Per-Olof Egli och Steen Manelius studie* finner man många intressanta iakttagelser.
En slutsats som dras är att svenska komponentleverantörer finns i mycket liten utsträckning på plats på den ryska marknaden. Orsakerna bottnar i stor del på okunskap och rädsla. Några slutsatser som dras är att:
– Flera lokala tillverkare är öppna för samarbeten med svenska leverantörer
– Främsta marknaderna finns inom nyttofordon och entreprenadmaskiner
– Kvalitet, pris och språkförståelse spelar roll vid försäljningen
– Gemensam satsning på ryska marknaden rekommenderas, till
exempel i Fordonkomponentgruppens regi
Fordonsmarknaderna i Ryssland, och i övriga OSS-länder har under de senaste åren upplevt en kraftig försäljningstillväxt och återhämtning sedan krisåret 2009. Denna kraftigt växande inhemska fordonsmarknad har skapat ett tryck på inhemsk produktion, vilket lett till ett stort antal utländska OEM, främst i Ryssland. Möjligheterna att inleda samarbete med ryska fordonstillverkare anses vara goda där främst GAZ kan ses som en utmärkt möjlighet att lära sig samarbeta med ryska fordonstillverkare och därefter utvidga verksamheten på den ryska komponenter. Trots ovanstående är det förhållandevis få komponentleverantörer, som startat verksamhet i dessa länder, och de svenska är ännu färre. I rapporten görs en kartläggning i tabellform vilka möjligheter som ges.
*Go Russia: Svenska komponentleverantörers möjligheter i Ryssland, oktober 2012[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”6″][ultimate_heading main_heading=”Mercedes i blåsväder när luftbälg exploderar ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Fordon: En grå Mercedes Benz diesel E 200 CDI Kombi, av årsmodell 2008
Mätarställning: Cirka 7 000 mil
Plats: Utanför Västervik
Tidpunkt: 13 juli 2012 cirka klockan 11.00
Händelse: Explosion av luftbälg
En minst sagt olustig händelse inträffade i somras en familj i en Mercedes Benz E200. Helt utan någon varning, varningslampor eller annan indikering, exploderade helt plötsligt vänster luftbälg när föraren körde i 50 kilometer i timmen. Om vi bortser från det trauma som familjen upplevde: ”Den mycket kraftiga explosionen var en närmast chockartad upplevelse och oerhört otrevlig för mig, min fru och våra två små barn i baksätet”, så vill Trafikmagasinet påtala följande:
På verkstaden blev föraren upplyst att ”den här konstruktionen inte är byggd för svenska förhållanden, länkarmen eroderar fast av allt salt”. En mekaniker sa att man varit med om flera liknande fall tidigare, bland annat hade en luftbälg exploderat inne i verkstaden när ägaren och en mekaniker befann sig under bilen (!).* Det bör betonas att det inte handlade om något slarv när det gäller serviceåtaganden. Enligt Holmström Bil (som reparerade bilen) skall inget underhåll göras på länkarmen enligt serviceprotokollet, vilket betyder att felet inte kan ha berott på felaktig service. Tre månader senare har nu generalagenten insett det allvarliga (bland annat efter påtryckningar från Trafikmagasinet) och gjort ett utskick till alla med samma bilmodell för att de snarast ska uppsöka service verkstad.
Försöker Merceds-Benz ”mörka”?
Det som är anmärkningsvärt är att de INTE med ett ord nämner att luftbälgarna kan explodera i brevet och att bilarna för den skull de facto kan vara livsfarliga, både för trafikanter och verkstadspersonal. När Trafikmagasinet ringer upp generalagenten och pratar med Maria Thörnqvist som är en av de två som skrivit under brevet säger hon att det är ett missförstånd att en explosion ägt rum. När Trafikmagasinet säger att vi har bevis för detta medger hon detta till slut, men svarar att man ska se brevet som preventivt för de som har fordon i E-klassen mellan perioden juli 2006 och september 2009.
Trafikmagasinets reflexion blir följande: Hur vanligt är det egentligen av att länkarmen går av (på nya bilar är plastarmen ersatt av en i metall med kapslade länkar). Är det inte förvånande att ”ringen” i den ena änden kunde brytas av och att den endast sitter fast med två små fästpunkter mot själva armen? Plaststaget ersattes med stål vid verkstadsbesöket, men inget gjordes åt den andra luftbälgen som fortfarande var av plast, vilket får sägas vara anmärkningsvärt, då en Mercedes Benz-ägare väl inte ska känna sig otrygg och ha en gnagande känsla av att den andra luftbälgen också kan explodera?** I brevet skriver generalagenten att ”en konstant tryckökning i båda luftbälgarna kan ske, vilket i sin tur leder till tillfelaktig fordonshöjd och försämrad fjädringskomfort i fordonet”. Men handen på hjärtat Mercedes: Är inte problemet större än så?
*Trafikmagasinet känner också till ett fall nyligen då en auktoriserad MECS-verkstad fick in en bil, där det aktuella staget gått av och pumpat luftbälgarna till bristningsgränsen. Lyckligtvis exploderade ingen av dessa denna gång.
**Rent verkstadsteknisk var armen till nivåregleringen bak brusten, varpå kompressorn hade pumpat upp luftdämparna så den vänstra luftbälgen i plast hade sprängts. Den vänstra stötdämparen bak gick av och la sig i drivknuten.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]