Hög belastning på svenska järnvägen

Under 2019 ökade trafiken igen på Sveriges järnvägsnät. Längden på de trafikerade järnvägsspåren är ungefär samma som tidigare, det innebär att trafiken på spåren, per kilometer ökat. Byggs inte vår järnväg ut är risken överhängande stor att punktlighet och kvalitet försämras.

Sedan mätningarna startade på 1870- talet har aldrig järnvägen trafikerats så hårt som under 2019, trafiken uppgick då till 168 miljoner körda kilometer. Ökningen är ingen tillfällighet, under de senaste tio åren har trafiken gått upp med cirka 20 procent. Det är främst persontrafiken som står för den största ökningen. Människor bryr sig och är mer miljömedvetna, att pendla med elektrifierade tåg är idag det överlägset bästa alternativet för minskad miljöpåverkan och kommer så vara under en lång tid framöver.

Det sker en långsam förändring av järnvägsinfrastrukturen, utbyggnaden av dubbelspår och- flerspår fortsätter ungefär i samma takt som tidigare, samtidigt som den enkelspåriga banlängden minskar. Det innebär att den totala längden trafikerade spår i Sverige har legat i princip stilla sedan 2010 på cirka 15 500 kilometer järnvägsspår.

På Trafikverket menar man att det sker ett kontinuerligt underhåll av det trafikerade järnvägsnätet. Förutom underhåll som byten av räls och sliprar trädsäkras även spåren med så kallade skötselgator 20 meter på var sida om spåren. Frågan är bara om underhållet också ökas i samma takt som trafiken? Annars är risken stor att vi får ett slitet järnvägsnät i Sverige, med påföljd av sänkta hastigheter och en tidtabell som mest likar en bingobricka där man endast kan förlita sig på tur att rätt siffra ska visa sig vid rätt tidpunkt.

Dennis Johansson/ Ansvarig utgivare