[vc_row][vc_column width=”1/3″][vc_single_image border_color=”grey” img_link_target=”_self” image=”166″ img_link_large=”” img_size=”full” alignment=”right”][/vc_column][vc_column width=”2/3″][vc_column_text]Axplock ur nummer 2 2013:
Ledaren av Johan Rietz: Bortkastad tid
Flyg: Djurtransporter: Var finns debatten?
Trafik på väg: Gasbilar i Stockholm
Sjöfart: Trångsynt kanalledning
Trafik på väg: Schenker i blåsväder[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”1″][ultimate_heading main_heading=”Bortkastad tid?” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Minst sagt mycket tid går åt resande. Män reser i genomsnitt 35,6 kilometer om dagen i bil och kvinnor 22,2 kilometer. Dessa siffror skulle kunna minska betydligt om fler planerade sin framtida vecka lite bättre (till exempel när det gäller matinköp). Fler borde också försöka undvika all den bortkastad tid som går åt att finna p-platser i citykärnor: där den luttrade storstadsbon resignerat anför att sannolikheten att vinna på lotto är större än att hitta en p-plats i city-kärnan. Noterbart är också att genom att observera när det är mest köer kan en bilist undvika tider då det tar riktigt lång tid att resa till jobbet; något som påverkar såväl bränslekostnaderna och så förstås vår miljö med minskade utsläpp. I Sverige är det lite skralt om studier som visar hur mycket som kan vinnas på bättre tidsplanering, men däremot finns det gott om studier utomlands. Exempel härpå är Urban Mobility Report i USA som påvisatt att igensatta vägar kostar amerikanerna 121 000 000 000 dollar i tid och bränsle (år 2011).
The Texas A & M Transportation Institute har vidare i sin årliga studie över nationella körmönster funnit att amerikanerna spenderade 5,5 miljarder extra timmar sittande i trafiken under 2011. Intressant är att nämna att denna rapport ses som ett av de viktigaste verktygen som används av experter för att lösa trafikproblemen. Trafikverket som är bra på att dokumentera resebeteende borde mer lyfta fram vikten av att planera resor med bil. Mycket (bortkastad) går nämligen åt att förflytta oss. ”Mobility management” innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. En studie vid Göteborgs universitet vill dock slå hål på myten om att restiden alltid skulle vara bortkastad och att ”tiden flyger sin väg”. I en undersökning som avser de som tar bussen eller pendeltåg framkommer det att två tredjedelar av alla som pendlar till och från jobbet anser att resan är värdefull! De positivt inställda till resan lyssnar på musik eller talbok, pluggar eller pratar med någon. I enkätundersökningen framkommer att bilden av att man bara sitta där och hellre vill vara någon annanstans stämmer inte. Många använder restiden aktivt eller ser den som en välbehövlig paus mellan jobb och hem. Förutom att sticka hål på myten om restiden som bortkastad öppnar den också en del nya perspektiv. Nya konkurrensfördelar kan skapas för kollektivtrafiken, då en hel del av sakerna som gör tiden på en buss eller ett tåg värdefull inte sker i en bil (även om minst sagt många envisas med att prata i mobiltelefon i bilen).[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”2″][ultimate_heading main_heading=””Skammens väg” – men Trafikverket är kallsinniga” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Väg 941 i Kronobergs län är byggd på 1930-talet och är 11 kilometer lång. Den har bra sträckning, men det finns ett stort MEN och det är att den nu i 50 år varit för tok för smal och dessutom i många år varit i minst sagt dåligt skick.
Väg 941 är genomfartsväg för tung trafik i gränstrakten Kronoberg/Kalmar län och har under lång tid varit i bedrövligt skick. Vägarna på landsbygden är huvudsakligen byggda på 1930-talet. Detta innebär att Trafikverket enligt gällande riksdagsbeslut inte har skyldighet att hålla dessa vägar i bättre skick än när de byggdes för 80 år sedan. Ja, faktum är att Trafikverket medgivit att ingen väg har rustats upp med heltäckande breddning under de sista fem åren i Kronobergs län. Sannolikt har endast i undantagsfall någon av dessa vägar i Kronobergs län breddats i sin helhet under 20 år, något som bekräftas av riksdagsman Anders Åkessonsom säger att anslagen för vägar och järnvägar har minskat från 2,5–3procent av BNP under 50- och 60-talen till dagens cirka 1 procent.
För smal väg!
Det är i dag många som står bakom kravet på breddning av hela väg 941 så att två större bilar kan mötas. Huvuddelen av trafiken är nämligen tung trafik då det ligger två sågverk i Orrefors. Omläggningen och upprustningen av Riksväg 23 gör att närmaste vägen mellan Nybro och Mälardalen är väg 941 och sedan via Grönskåra och Fagerhult ut på Riksväg 23. Trafikmängden har ökat inte minst till följd av att man i dag kör efter GPS och den närmaste vägen. Utländska åkare tar då väg 941. I juni 2011 kallade Trafikverket till informationsmöte i Nylund. Vägen skulle nu minsann rustas upp genom att bygga 30 mötesplatser á 30 meter. En timmerbil är dock 24 meter och kan inte köra in i en ficka som är 30 meter. En kompromiss gjordes där Trafikverketskulle bygga 11 mötessträckor á 100 meter. Då kommer en timmerbil in men det blir en kilometer mellan varje mötessträcka! Lastbilsåkare och bland annat Skogskoncernen Södra samt Bergs Timber har tillsammans försökt få till stånden breddning av hela vägsträckan. Risken är nämligen stor att sysselsättningen vid sågverken påverkas till följd av extrakostnaderna då man tvingas köra 22 kilometer längre. Trafikverket är dock kallsinniga och fortsätter med att göra mötessträckor med en kilometers mellanrum.
Följande tre frågor infinner sig osökttill Trafikverket Region Syd:
1. Hur är det möjligt att 2013 ge avkall på tidigare regler att vid upprustning av allmän väg ska körbanan vara minst 6 meter plus2 x 0,25 meter i stödkanter?
2. Hur ska två lastbilar kunna mötas på en 5,3 meter bred väg när fordonsbredden är 5,7 meter inklusive backspeglar plus marginal mellan fordonen?
3. Anser Trafikverket att det är rimligt att ett 60 ton tungt fordon på 24 meter ska kunna backa flera hundra meter till närmsta mötessträcka eftersom de ligger med 1 kilometer mellanrum?[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”3″][ultimate_heading main_heading=”Djurtransporter – var finns debatten? ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]2011 konstaterade EU att Sverige gjorde för få kontroller av djurtransporter, Ja, faktum är att Sverige hade betydligt lägre antal kontroller än en del andra nationer med betydligt lägre BNP per capita. Enligt statistik från EU så ägde det rum tolv (!) kontroller av djurtransporter 2010 i Sverige, medan vissa länder utförde tusentals fler kontroller, något som borde vara oacceptabelt och ovärdigt en civiliserad nation.
När EU kritiserar Sverige, där vi ibland tror att vi är bäst i världen, kan det ibland hända att vi gör något åt saken. Jordbruksverket genomförde utbildningsinsatser för Länsstyrelsernas personal under förra året och en ökning av antalet kontroller ägde rum. Positivt var också att vissa Länsstyrelser (långt ifrån alla) påbörjade projekt som gäller transportkontroll. I ett stort projekt Länsstyrelsen gjorde tillsammans med andra myndigheter beslutades att man skulle kontrollera de djurtransporter som rullar in i Sverige. I vart tredje fall upptäcktes brister, i flera fall var de allvarliga och handlade bland annat om brist på dokumentation eller helt sonika tillstånd att transportera djur. Under detta projekt kontrollerades 550 djurtransporter, tre gånger så många som under hela 2011.
Tyvärr är det dock så att djurhanteringen inte alltid är bra, trots lagstiftning och kontroller. Som veterinär vid slakteri skickar man vid behov rapport till Länsstyrelsen, vilket inte är detsamma som att en förbättring eller rättelse äger rum. Sverige exporterar till exempel levande djur till utländska slakterier med mycket långa resor som följd. Att dessa långa resor orsakar stort lidande för djuren bevisas av det stora antalet djur som dör under dessa resor och som föranledde en motion i riksdagen av Carina Herrstedt (SD) i september förra året. När det gäller kycklingar och höns uppgår antalet döda djur till hundratusentals varje år enligt Livsmedelsverket. Det finns i Sverige föreskrifter om att djurtransporter inom landet ej bör överstiga 8 timmar. EU-reglerna stipulerar dock att djurtransporter får vara upp till 28 timmar!
Vem för djurens talan?
Jordbruksverket och Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU har listat en rad åtgärder för att minska stressen för djur i samband med transporter, vilket framgår av deras redovisning av ett regeringsuppdrag. I rapporten påtalas bland annat vikten av en tydlig ansvarsfördelning mellan djurägare och transportörer samt utbildningskrav. Mycket återstår dock. Inte minst när det gäller djurtransport inom flygets värld, då de kan vara instängda i flera timmar i lutande burar, omgivna av mörker och oljud. Det är tyvärr fortfarande sanningen och så transporteras djur med flyg år från år världen över och djur som ska flygas utsätts ofta för mycket stress både innan avgång och under flygningen. Miljön ute vid flygplanen är som bekant bullrig med mycket ljud ifrån motorer och fordon som ska lasta och flygplatslastarna måste alltid bära hörselskydd. Djuren får ibland vänta länge vid planet tills lastningen kan börja och avståndet till intaxade flygplan kan vara så kort som fem meter. Siw Ågren, politisk chef på Djurens Rätt, är kritisk mot flygbolagen. Hon anser att djuren utsätts för mycket onödigt lidande i form av det höga bullret, som också kan leda till hörselskador:
– Det här rör sig om grovt djurplågeri, säger hon. Stressen och rädslan kan dessutom försätta djuren i chocktillstånd, vilket kan få konsekvenser för resten av livet.
Djuren lastas efter en lång flygresa ofta direkt ombord på ett nytt flygplan och kanske ytterligare ett efter det. Ofta sitter de trångt i burarna, i sin egen avföring, med utspillt vatten på en våt tidning i ett kyligt lastrum. Om någon möjligen varit inne i ett lastrum på ett flygplan under en flygresa så vet denne att det inte är en särkilt angenäm resa. Av brandsäkerhetsskäl släcks ljuset när lastutrymmet stängts.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”4″][ultimate_heading main_heading=”Gasbilar i Stockholm – en tickande bomb? ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Viking Grace är världens första större passagerarfartyg i sin storleksklass som drivs med flytande naturgas (LNG) och hyllas unisont av Stockholms miljöpolitiker och tilldelades 2012 ”Stockholms Hamnars Miljöboj”. Man bör dock beakta att denna Finlandsfärja använder flytande naturgas, LNG, som drivmedel – något som klassas en som brandfarlig gas och transporteras till fartyget med lastbil.
Trafikmagasinet vill uppmärksamma fenomenet att behovet av flytande naturgas leder till farliga transporter. Till skillnad från en del andra EU-länder har Sverige INGA restriktioner för var gasfordon får köra, På AGA Gas framhåller man att LNG inte är explosivt, men att gasen förstås kan brinna. Tills vidare måste man köra via innerstaden.
– Det är beklagligt, men vi styr inte över var kunderna finns, säger Carl-Lennart Axelsson, regionchef för LNG inom AGA, som konstaterar att behovet av LNG till Östersjöfartyg har uppstått på kort tid.
LNG kommer i dag med fartyg till Nynäshamn där tankbilar tar vid. Enligt Carl-Lennart Axelsson vore det möjligt att undvika tunga gastransporter i innerstaden, om Stockholms Hamnar flyttar LNG-depån till Nacka. Därifrån, likaväl som från Loudden, kan matarfartyg förse färjor och fartyg med LNG. Här vill Trafikmagasinet göra en parallell. Stockholmspartiet under ledning av dåvarande borgarrådet Stella Fahre, bidrog till att inget flygbränsle skulle få transporteras över Louddens hamn via Valhallavägen och Norrtull till Arlanda, Resultatet är att flygbränslet i dag går med fartyg upp ända till Gävle Hamn, vilket rent logistiskt och geografiskt ter sig underligt. I dag kommer norsk LNG med tankfartyg till AGA:s anläggning i Nynäshamn, fartyg som kör runt halva Sverige, där den i Nynäshamn mellanlagras, där sedan långa gastankbilar lämnar Nynäshamn och kör ut på motorvägen, tar Essingeleden och ut på Valhallavägen med LNG gas till Loudden, där det lossas till ett fartyg som ligger med en stor bunkertank och hela dagen tar emot gas. Denna före detta norska fjordfärja med sina dieselmotorer puttrar sedan var morgon till Masthamnen där gasbunkringen sker alldeles invid en av Stockholms mest trafikerade infarter. Att bunkerslangen enbart är enkelmantlad, men har snabb avstängning har nog ingen betydelse vid ett stort gasläckage. Konsekvenserna vill vi inte skriva om. Är det inte så (hemska tanke) att dessa tankbilar utgör mål för potentiella terrorister? Låt oss hoppas att vi slipper en olycka med en av tankbilarna inne i Stockholms innerstad.
Den dag det händer, det som inte skall kunna hända, men ändå kan hända, den dagen är det tyvärr försent. Ska gasbilar kunna köra hur de vill? Dessa får framföras genom Stockholm från Nynäshamn (men inte köra flygbensin till Arlanda) Om detta är dubbelmoral eller inte kan man fråga sig.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”5″][ultimate_heading main_heading=”Trångsynt kanalledning” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]En av höstens stora tv-satsningar ”Allt för Sverige” spelas för närvarande in. Tio amerikaner med svenskanknytning reser runt i landet för att söka sina förfäders ursprung. I två dagar sker inspelningen i och kring Göta Kanal. Man kan ju tänka sig att Kanalbolaget med dess vd Anders Donlau skulle passa på att visa upp kanalens allra bästa sida. Men icke!
Trafikmagasinet är ombord när vi angör Borensbergs gästhamn, där innehållet i en sopsäck (med fåglarnas hjälp) är utspritt över stora delar av gästhamnen. Sopsäcken har nämligen placerats utanför sopbehållaren. Varför är då denna sopsäck placerad där? Var den månne full? Nej, den var låst! Det finns inte en enda papperskorg i hamnen, som är Borensbergs överlägset mest besökta plats, dit tre passagerarbåtar angör varje dag och hundratals och åter hundratals passagerare kliver av och på båtarna. Inte en enda papperskorg så långt ögat kan nå, där man kan slänga sådant som till exempel glasspapper. Kanaldirektör Anders Donlau förklaring till detta är ”det kan förekomma att någon kanske slänger en glödande engångsgrill” ter sig minst sagt befängd. Hur troligt är det att besökare som kommer med buss eller passagerarfartyg, cyklande eller gående slänger en glödande engångsgrill i sopbehållaren? Om det någon gång möjligen skulle hända är det förmodligen någon båt- eller husbilsturist som gör misstaget, och de har ju nyckeln till sopkärlet. Vad jag vet så är de flesta moderna papperskorgar tillverkade av plåt, vilket är relativt svårt att få eld på. När detta påpekas för Herr Kanaldirektör kommer nästa förklaring: ”Vi kan inte sätta upp papperskorgar överallt”. Nej, självklart inte; men på ortens mest besökta plats borde det väl vara rimligt att göra detta och särskilt i år då kanalbolaget basunerat ut att man 2013 har fokus på miljön. Å andra sidan kan vi ju alltid vila blicken på den lilla båten som ligger på land vid kanalkanten (se bild) – förr om åren blomsterprydd, men i år endast med ogräs, och här skyller Kanaldirektören på Lion. När vi så småningom anländer till kanalens huvudstad Motala fungerar inte slussarna varför en av TV-bolagets filmteam tvingas överge sin båt. Jag är övertygad om att tidigare Kanaldirektör skulle ha stått vid slussen i sin paraduniform och hälsat våra gästande amerikaner och TV-teamet välkommen. Förmodligen hade han haft med sig sin lilla salutkanon och avfyrat något skott, men nuvarande Kanaldirektör Anders Donlau (som tidigare var vd för Stjärnägg får knappast någon stjärna i himlen), pratar hellre om den rabatt på kanalfärden som han bidragit med, men klargör att ett TV-team inte kan få någon rabatt! Det är endast båtägare som har sin hemmahamn i någon av sjöarna som enligt prislistan erhåller så kallad ”sjö till sjörabatt”. Lika övertygad som att tidigare kanaldirektör skulle stå på kajen och hälsa välkommen, lika övertygad är jag att denne skulle säga följande: ”självklart bjuder kanalen på resan”. Nästa märkliga händelse berör den beryktade nya järnvägsbron, som ligger som en tegelsten över vattnet. Efter 30 minuters väntan börjar TV-teamet att skruva på sig varför vi försöker via telefon få kontakt med Kanalbolaget, men vi får en hänvisning till jourhavande som visar sig vara SOS Alarm. Efter 17 minuters väntan får vi kontakt med en dam som är placerad i Västerås och som nätt och jämt vet var Göta Kanal är och än mindre var järnvägsbron är belägen. Jag ska inte trötta ut er läsare, men vid bron finns en modern ljustavla som hälsar oss välkomna till Göta Kanal, men när nästa broöppning sker vet ingen, och här svär sig Kanalbolaget fria och menar att det är Transportstyrelsen som här bär skulden för avsaknad av information. Bara en liten episod till. När båtarna som legat i Kanalbolagets torrdocka över vintern dockade ut den 27 april var det som vanligt hundratals människor på plats (naturligtvis ingen från Kanalbolagets ledning). Som traditionen bjuder fick ett antal dagisbarn åka med passagerarbåten Kung Sverker från dockan till hamnen, men dock gick inte heller denna korta tur något vidare för vid den beryktade järnvägsbron var det stopp. Efter två timmar orkade inte barnen vara kvar på båten längre varför de landsattes vid brofästet och fick kravla sig upp i leran till vägen. När lunchen för Kanalbolaget var till ända så kunde frågan ställas ”När öppnar Ni bron? Svaret blev, hör och häpna: ”Vi öppnar kanalen 5 juni”. Personalen på huvudkontoret visste tydligen inte vad väldigt många Motalabor visste när båtarna dockar ut efter vintervilan. Den här gången var det brobyggarna som fick bära skulden. Ingen ödmjukhet eller spår av självkritik från Anders Donlau. Kanske borde Regering och Kanalbolagets ledning ta sig en funderare på vart Sveriges största byggnadsverk Göta Kanal är på väg? Är det inte synd och skam att Kanalbolagets ledning är så amatörmässig och handlingsförlamad?[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”6″][ultimate_heading main_heading=”Schenker kritiseras i Uppdrag Granskning ” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Ur tv-programmet Uppdrag granskning
(utdrag från deras hemsida):
Hos Schenker, som är den största speditören i Sverige, uppger man mycket låga priser när Uppdrag granskning ställer frågor i en dold inspelning.
– Vi har lågprisåkare som ligger på 7,5 euro milen ungefär. Vi har kvällsdragningar från hamnen upp till Oslo, där ligger vi på 3 400 kr för en rundtur. Det är 65 mil, säger en trafikledare på Schenker.
Var hamnar vi då?
– 52 spänn milen.
Med transportpriser så låga som 52 kronor per mil får till och med arbetskraft från de billigaste länderna i Europa svårt att tjäna pengar. Priset täcker inte ens upp kostnaderna för diesel och lastbil. Och svenska chaufförer har inte en chans att konkurrera.
– För ett år sen hade vi kanske 80 procent svenska chaufförer. Vi är kanske nere i 50 procent nu. Vi måste pressa priserna så mycket att vi inte kommer att ha många svenska chaufförer kvar, säger en trafikledare på Schenker.
Uppdrag gransknings kartläggning visar att de utländska chaufförerna arbetar under usla förhållanden. Många bor i sina lastbilar månader i sträck och lagar mat på spritkök vid vägkanten.
– Livet är hårt, mycket hårt när man bor i en lastbil, säger en turkisk chaufför på en parkeringsplats utanför Stockholm. Men en andra trafikledare på Schenker som Uppdrag granskning pratat med menar att de inte har några betänkligheter när det gäller att anlita utländsk arbetskraft.
– Nej vi har inga moraliska aspekter alls, säger trafikledaren.
I efterdyningarna till att det inte blev någon stor transportstrejk är det intressant hur parterna slog på trumman likt ett annalkande krigsutbrott.
Som vanligt var det många hårda ord som sades. Å ena sidan hade vi transportarbetarna som menade att det inte handlade om pengar utan att det istället handlade om MÄNNISKOVÄRDE (med stora bokstäver) för Transports medlemmar. TransportGruppen, menade å andra sidan att det var ANSVARSLÖST (med stora bokstäver) då man tyckte att motparten hade lite förståelse att Transport inte ville acceptera löneökningar på samma nivå som industrin och att en strejk skulle drabba konsumenter och riskera jobb utanför transportnäringen, Den huvudsakliga stridsfrågan handlade dock om företagens användande av personal från bemanningsföretag. Ingen har väl här egentligen något emot bemanningspersonal, men i tidens anda har det blivit alldeles för lätt att avskeda personal på grund av arbetsbrist bara för att ta in bemanningspersonal som ersättare. Många av ”Transports” medlemmar har tyvärr blivit uppsagda på grund av arbetsbrist och sedan har man plockat in bemanningsföretag för att göra exakt samma arbete.
– Du kan få kicken i dag och sedan bli anställd av bemanningsföretag i morgon och jobba med samma sak, menar Micke Hjärtström som har haft fast jobb som truckförare på Schenkers terminal i Linköping. På DB Schenkers huvudkontor tar presschefen Pierre Olsson tämligen lätt på detta uttalande och svarar följande:
– Det kan mycket väl ha hänt någon gång. Men om vi säger upp folk så är det för att volymerna gått ner nu i lågkonjunkturen. Eftersom flödena är lite ryckiga behöver vi extrapersonal för att kapa topparna. Vi har inte råd att ha fast bemanning utifrån maxvolym.
Den som kommer i kläm är dock de anställda. Att det händer någon gång som Pierre Olsson säger är en sanning med modifikation, enligt många källor vi pratat med på Schenker. Just Schenker har i år varit i blåsväder. När Uppdrag Granskning (med dold kamera, något som Trafikmagasinet tar avstånd ifrån red anmärkning) ville påvisa att fraktpriserna är så hårt nedpressade att svenska chaufförer inte längre kan konkurrera om jobben fann man att speditörerna erbjuder priser på omkring 80–85 kronor per körd mil för en dragbil. Bottennoteringen stod Schenker för: 52 kronor per mil. Det vill säga en summa som inte räcker till mycket mer än dieseln. I Uppdrag Granskning (utsett till årets bästa TV-program i Europa) framträder en blek presschef som inte vet vad han ska säga. Helt klart är nämligen att Schenker (vilket företag gör det?) ogillar negativ publicitet. I programmet framkommer det nämligen att man måste pressa priserna så mycket att vi inte kommer ha fler svenska chaufförer kvar i Sverige, men att så är fallet har Schenker inga moraliska aspekt på, säger en trafikledare på Schenker. När man från centralt håll ställs till svars i programmet vill de inte kännas vid bottennoteringen, och någon som i programmet har minst sagt svårt att lägga korten på bordet är presschefen Pierre Olsson (finns att beskåda på svtplay. se). Istället får Schenkers vd i efterhand komma till undsättning och vill ge en ”sann” bild på företagets hemsida. men väljer att inte kommentera vad som skulle vara felaktigt i programmet. En smula luddigt framkommer att den rena inrikestrafiken domineras av svenska åkerier, men att i enstaka relationer utförs trafik av utländska åkerier i enlighet med de cabotageregler som gäller inom EU. Företagets vd menar också att priserna på spotmarknaden varierar kraftigt beroende på konjunkturen för tillfället. Frågan kvarstår dock: Vem ska man lita på efter att ha sett tv-programmet: Schenker eller Uppdrag Granskning? När Trafikmagasinet tar kontakt med Pierre Olsson på Schenker väljer denne att svara följande: ”Vi välkomnar en granskning.”
Kommentar från Transportarbetarförbundets ordförande Lars Lindgren som läst ovanstående text:
”Jag har läst texten, Jag tvivlar inte en sekund på att Uppdrag Granskning har rätt i sin rapportering. Det är ingen tvekan om att det är Uppdrag Granskning man kan lita på. I fråga om användandet av bemanningsföretag har vi ett flertal exempel på att man säger upp folk och sedan tar in bemanningsföretag. I frågan om milpriserna torde det inte råda några som helst tveksamheter om att det är precis så det går till när transporterna läggs ut som visas i programmet. Sammantaget tycker jag det är en bra text!” (Pierre Olsson lär inte tycka likadant, då Schenker blir hårt åtsatt, såväl i Trafikmagasinet som i Uppdrag Granskning. red anmärkning).[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]