[vc_row][vc_column width=”1/3″][vc_single_image border_color=”grey” img_link_target=”_self” image=”167″ img_link_large=”” img_size=”full” alignment=”right”][/vc_column][vc_column width=”2/3″][vc_column_text]Axplock ur nummer 3 2013:

Ledaren av Johan Rietz: Har du ”skajpat” eller ”googlat” idag?

Trafik på väg: Varför följer inte Trafikverket upp sina avtal?

Allmänt: Satsa på sydöstra delen av landet!

Trafik på väg: Autoescape + Locaut = katastrof

Sjöfart: Under jorden i Helsingör

Järnväg: ”Trafikverket tar inte klimatmålet på allvar”[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”1″][ultimate_heading main_heading=”Har du ”skajpat” eller ”googlat” idag ?” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Undertecknad fick ett telefonsamtal av en prenumerant som undrade varför vi i en text använde så många fackuttryck och då mestadels engelska. Frågan är intressant och värd att lyftas fram i rampljuset. Engelska fackuttryck är i dag legio. En hel del gillar inte detta. Själv tycker jag det är helt ok. Lika lite som invandrare och svenskar handlar om ”de” eller ”oss” är språk något som man kan dra klara skiljelinjer emellan. Ibland går det dock för fort och okritiskt ersätts svenska ord i tid och otid. Ordet ”gensvar& är väl lika bra som ”respons”? ”Poäng” lika bra som ”Credit”? ”Avspänt” istället för ”Coolt”? ”Flygblad” istället för ”Flyer” och ”Utanför protokollet” lika bra som ”Off the Record”? I gråzonen tycker jag det finns bättre ord än vad svenskan kan erbjuda. Exempel härpå är ”Outsourcing” istället för ”utflaggning av arbete” och jag ser inga problem med att använda ”Event” istället för ”tilldragelse/evenemang” eller ”Just-in-time (hur det nu ska översättas). Märkligt blir det dock om orden försvenskas så att den stressade nutidsmänniskan skriver ”mejl” istället för det korrekta ordet ”mail” och ”dejt” istället för ”date”. I alla tider har språket förändras. I dag förstår alla vad jag säger om jag pratar om att jag varit på en ”Work-out”, ”Coachat” och haft en ”Power-Point-presentation”. En person som levde i början av 1900-talet hade inte förstått ett enda ord av vad jag hade gjort, och inte heller kunnat googla för att få reda på innebörden av detta. Till slut en liten reflektion: Människan använder de ord som fungerar bäst. Här tänker jag osökt på det svenska termförslaget ”skruvflyg” för ”helikopter” som inte föll i god jord. Känslor spelar nämligen oxå (notera stavningen på oxå istället för också) stor roll. När ordet ”havskatt” introducerades i landet var detta inte aptitretande för konsumenterna. Försäljningstermen ”kotlettfisk” lanserades istället och simsalabim blev det en omtyckt matfisk.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”2″][ultimate_heading main_heading=”Varför följer inte Trafikverket upp sina avtal?” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Ett stort problem med Trafikverket (”Trafikvärket”?) är att man aldrig har fel. De vill heller aldrig delge vem som ansvarar för saker och ting när det går snett. Exempel på detta finns det gott om. Allt ifrån byggandet av Hallandsåsen till att man saltar i tid och otid och inte följer sina upphandlingar. Nyligen har Uppdrag Granskning uppmärksammat de tragiska olyckorna av att en nyasfalterad vägsträcka på E4:an blev glashal i sommarvärmen. Trots flera varningssignaler krävdes en dödsolycka och en allvarlig olycka innan de ansvariga reagerade.

En trafikant skickade ett mail till Trafikverket och varnade för den hala vägen. Han uppmanade dem att göra en akut utredning av vägen, men några dagar efter mailet skedde den första olyckan. Den 25 juli gled en bil av asfalten, slog runt och landade på taket. Fyra dagar senare fick en annan bilist sladd på samma vägsträcka och kolliderade med en bergvägg och skadades allvarligt. Ytterligare fyra dagar senare hände nästa olycka, då en motorcyklist kanade av vägen och omkom. Jan-Erik Lundmark, enhetschef på Trafikverket, förklarade i programmet Uppdrag Granskning att varningsmailet skickades vidare till två projektledare hos Trafikverket som hade semester vid tillfället, och därför blev liggande. Kontentan: det var inte Trafikverkets fel!

– Ja, tittar vi på protokollen så ser vi att det finns inga brister, menade Jan-Erik Lundmark i programmet. En annan uppfattning hade brandkåren som var först på plats vid MC-olyckan, men som gled förbi en bra bit innan brandbilen kunde stanna. Först dagen efter (!) dödsolyckan satte Trafikverket upp varningsskyltar på vägen, och Statens väg- och transportforskningsinstitut, fick i uppdrag att undersöka asfalten. Forskarnas mätresultat visade att friktionsvärdet på den nyasfalterade vägen låg i nivå med en ”hal vinterväg”. Under nästan två veckor, samma period som varningsmailet skickades och de två första olyckorna inträffade, finns inte en enda inspektionsrapport. När Uppdrag Granskning påtalar för Jan-Erik Lundmark att det saknas inspektionsprotokoll under olycksperioden hänvisar han till dagboksblad. Istället för detaljerade inspektionsrapporter är det bara scheman och arbetsuppgifter för de anställda. Ingenstans framgår om NCC:s representant sett eller åtgärdat något på E4:an! Trafikmagasinet vill här lyfta fram frågan hur Trafikverket sköter sina entreprenader som är i drift och hur en uppföljning sker. Trafikverkets förfrågningsunderlag är av typen funktionsupphandling, men hur bra är det när man sedan går in och petar och skrivit om en del konton så att de inte stämmer enligt entreprenadjuridiska regler? Vissa konton har så bristfälliga uppgifter att det inte heller går att kalkylera något pris, men entreprenören avkrävs ändå att &räkna på det”.

Uppåt väg(g)arna
Det finns många exempel på att saker och ting är uppåt väg(g)arna. Här nedan återfinns några punkter:

• Entreprenören PEAB är förknippad med Sveriges genom tiderna största trafikolycka. Denna masskrock på Tranarpsbron i Skåne har tystats ned effektivt och en stackars lastbilschaufför tycks ensam få bära skulden till hela katastrofen. Trafikverket lämnade uppgifter till media efter olyckan, som visade att entreprenören åtgärdat (saltat/plogat) bron vid flera tillfällen före olyckan. Dock ska det ske med max 2-timmars intervall på den vägklass som E4 har. De tider som redovisades innebär att det löpte 3-3,5 timmar mellan åtgärderna, men trots det har inte entreprenören gjort något fel (?) Dessutom var det en svår vädersituation som med lite yrkeskunskap var enkel att hantera väglagsmässigt. Detta måste innebära att Trafikverket uppenbarligen har accepterat att PEAB inte följer sitt kontrakt. De har bedrivet verksamheten med för få bilar och för långa rundor så chaufförerna har inte hunnit med.

• Under vinterdelen finns flera olika ersättningsmodeller. En typ är att man betalar ut ersättning efter vad vägväderinformationsystemet (VVIS) visar. Det är de mätstationer som står vid vägkanterna och det är upp till entreprenörerna att använda denna peng på bästa sätt. Detta gäller för klass 1-3 dvs. E4, E22 mfl, medan det betalas löpande kilometerersättning för mindre vägar. I sakens natur ligger att man gör så lite som möjligt på de stora vägarna och kör mest på småvägarna. ”Allt för att tjäna pengar”, säger en väghållare Trafikmagasinet pratat med (som vill vara anonym).

• Vägunderhållare kör med en vintertaktik, som går ut på att köra med stora mängder salt och sätta höga priser på saltet så att det även täcker in de avdrag man drabbas av vid överproduktion.

• Sandbilar får inte åka hem och lasta när sanden är slut utan ska köra hela rundan först. Det är kilometer som betalas och man kallar det för att inspektera och punktsanda vägen när man åker med tomma flak.

• Plogar och saltspridare kan köpas in utan att någon vet vad man köper. Det finns fall där inga fästen eller monteringsdetaljer funnits med i beställningen, så att de första plogbilarna inte varit klara för åtgärd förrän i november och den sista plogbilen långt senare på säsongen. Trafikverket ställer krav i upphandlingen att allt ska vara klart den första oktober, men detta accepteras utan åtgärd.

• Våren kommer och grusvägar ska hyvlas, men veckorna går och ingen väghyvel dyker upp. När den sedermera kommer i juni så vräks gruset ut i diken. När vägarna sedan ska dammbindas så sker det med en minimal insats med föga verkan.

• Väginspektion, för att se till att akuta fel och brister blir lagade, sker med allehanda fordon och förare; detta trots att det finns krav om utmärkning med reflexer och varningslyktor på väghållningsfordon.

• På vissa vägar, i vissa kontrakt, är beläggningsunderhållet eftersatt och de sönderfaller i sprickor och hål, med lösgrus på vägen som följd. Detta jobb ska beställas av driftledaren på reglerbart konto.

• Kanterna utanför beläggningen ska underhållas så att det inte hindrar vatten att rinna av vägen.

• Slåtter i mittremsan på motorvägar sker utan föregående städning av skräp, vilket får till följd att hela mittremsan ser ut som en deponi med söndertrasat papper, plast och plåtburkar.

• Slåtter av gräs som ska vara färdigt vid bestämda datum är det inte tal om och hur är det egentligen med röjning av buskar och sly som ska utföras till en bredd av 10 meter från vägkanten? Varför struntar väghållare med acceptans från Trafikverket i detta och kör med maskiner som är billiga och bara räcker 5 meter?[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”3″][ultimate_heading main_heading=”Satsa på sydöstra delen av landet!” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Under Almedalsveckan i somras anordnades ett intressant seminarium som är värt att uppmärksammas, där såväl Trafikutskottets ordförande Anders Ygerman (S) som ledamoten i utskottet Christer Akej (M) deltog. Ur deras horisont fastslogs att det gäller för olika regioner och kommuner att samla sig i infrastrukturfrågor. Tiden är förbi när enskilda kommuner uppvaktar regeringen eller riksdagen med sina önskemål. Det gäller att visa på regionala och lokala vinster med de satsningar som krävs. Mot detta kan sägas att den sydöstra delen av landet knappast fått de resurser som man varit förtjänt av. Regionförbundet i Kalmar läns ordförande Lars Blomberg (M) var en av dem som sa det som många tänker men inte säger: ”Att utvecklingen i sydöstra Sverige hade sett helt annorlunda ut om regionen hade fått samma infrastruktursatsningar och möjligheter som Västsverige med fyrfilig motorväg och utvecklade järnvägsförbindelser.”

Oskarshamnsdelegationen som bestod av kommunstyrelsens ordförande Peter Wretlund (S), utvecklingschef Lars Ljung, kommunikationschef Caroline Ahlbäck och marknadschef Ted Lindquist samt marknadschef Anders Sjöblom, Oskarshamns Hamn AB var alla på plats. Deras vision är att det är betydelsefullt att förbättra de interna förbindelserna inom och tvärsöver södra Sverige, vilket skulle förbättra det sociala och ekonomiska samspelet och knyta samman arbetsmarknaderna mer effektivt. Ett viktigt område rör bättre förbindelser till ekonomierna i öster. I det sammanhanget är arbetet inom CARGOTO av stort intresse. Oskarshamn är här transportnod/logistikcenter för godstransporterna från Göteborg över Höglandet och via Baltikum/Ryssland och ytterligare österut mot Kina. Oskarshamns kommun och Oskarshamns Hamn AB arbetar tillsammans för att serva industrin med transportlösningar. Behovet gäller främst transporter i öst-västlig riktning i den så kallade CARGOTO- korridoren. Genom att föra över befintliga transporter från väg till järnväg uppnås positiva effekter såsom lägre kostnader och mindre miljöpåverkan. Kommunstyrelsens ordförande Peter Wretlund (S) menade att det gäller att tänka i nya infrastrukturbanor och inte bara bygga redan breda vägar bredare och i vissa centra i landet utan att satsa på infrastruktur i hela landet för regional utveckling. För sydöstra delen av landet finns en samsyn ur politisk horisont att kommunerna Växjö, Kalmar, Oskarshamn och Karlskrona ska gå i fronten för samverkan och som noder utveckla och driva fram sina grannkommuner.

På önskelistan (konkretiserad av bland annat Tankesmedjan Linné) återfinns bland annat

1. en timmas restid mellan noderna Karlskrona, Kalmar och Växjö respektive Kalmar, Oskarshamn och Växjö. Bortbyggnad av flaskhalsar på E22, RV 25, RV 27 och RV 23/37 liksom fortsatt upprustning av järnvägsnätet. Utbyggnad av pendeltrafiken inom arbetsmarknadsområdet.

2. att flygplatserna i Kallinge, Växjö och Kalmar bör drivas som en enhet med samordnade internationella flyglinjer och bibehållen Stockholmstrafik från samtliga terminaler.

3. att ”binda samman” E22 längs östkusten, färjeleden Gdynia/Karlskrona och A1 i Polen till en ny Europaled, Stockholm-Warszawa.

4. en fortsatt utveckling av Baltic Link från Oslo via Karlskrona/Gdynia till Centraleuropa. Utbyggnad av RV 27 mellan Karlskrona och Göteborg samt satsning på Kust till kustbanan och hamnen i Karlskrona. Genom upprustning av järnvägarna i sydöstra Sverige kan också godstrafik överföras från överbelastade leder genom Skåne och Danmark.

5. en satsning på CARGOTO-korridoren Göteborg via Oskarshamn/ Ventspils till Baltikum och Ryssland. Oskarshamns Hamn ses som det lämpliga brofästet för att nå de starkt växande marknaderna på andra sidan Östersjön. Ett förstärkt samarbete med Göteborgs Hamn och terminaler längs stambanan och E4:an knyter samman regionen med Västsverige.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”4″][ultimate_heading main_heading=”Autoescape + Locaut = katastrof” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Trafikmagasinet har i år fått många samtal från de som är minst sagt missnöjda med hur det fungerat när de hyrt bil utomlands. Lärdomen av detta är att snålheten kan bedra visheten. Så är fallet vid valet av hyrbilsfirma. Trafikmagasinets råd är att anlita Avis, Hertz eller Europcar. Att däremot välja Autoescape med samarbetspartnern Locauto kan vara ödesdigert om något går snett under resan.

I Italien använder Autoescape sig av Locauto som kan vara en mardröm att anlita. En svensk familj bokade denna sommar en Renault Cleo av Autoescape på nätet som skulle avhämtas i Neapel och lämnas tillbaka i Catania på Sicilien. I Neapel fanns inte Autoescape på plats, men däremot deras lokala partner Locauto. På uthyrningsstället i Neapel berättade man på kontoret att det blev ingen Renault, men däremot en Lancia Ypsilon, och utan förvarning drogs en deposition direkt på 150 euro (!). På frågan om man skulle kunna få en vägkarta skakade kvinnan bakom disken på huvudet och sa att det kunde man säkert få från någon annan biluthyrningsfirma. Efter 15 mil var toppfarten med foten på gaspedalen nedtryck lite över 115 kilometer i timmen och vid klippstaden Tropea vid kusten gick det rent åt fanders. Bilen kom helt sonika inte uppför en brant backe. Då det var enkelriktat gick det inte att backa på den smala vägen. Polis kom på plats och instämde att det var fel på bilen efter att även de provat att köra uppför. Den som hyrt hyrbilen försökte få polisen att skriva på ett papper på detta, men sådant gjorde inte den italienska polisen. Efter kontakt med såväl hyrbilskontoret i Neapel som Assistenza Stradale (servicen) dit hyrbilsägaren fick ringa bollades ALLT över till kunden. Locauto sa att de inte har möjlighet att såsom t.ex Hertz se till att de kommer och hämtar den nödställde och kör dem till nytt ställe för att få en ersättningsbil. Locauto meddelade i telefon att ny ersättningsbil får kunden själv ombesörja. Motstridiga uppgifter lämnades därefter om att man inte skulle överge bilen utan följa med bärgaren för då skulle man inte få betala bärgningen själv medan mannen i servicebilen sa att man inte fick detta. Locauto meddelade att assistansen på 150 euro måste betalas samt transport med tåg eller taxi måste bilföraren själv betala. ”Betala för en resa 5 mil tillbaka och få kvitto så får ni pengarna sedan” uppmanades. När Autoescape kontaktas väl hemma och man upplyser om det hela och vill ha ersättning för taxiresan och telefonkostnader på 1000 kronor (kunden måste själv ringa och prata med italienare som kunde lite engelska) och upplyser dem om att bilen inte kom upp för backen kommer svaret på mail. Det blir inte någon kompensation, men man kan tänka sig att ge 10 procent nästa gång kunden bokar med Autoescape. Årets dummaste kommentar tycker Trafikmagasinet då kunden aldrig någonsin kommer välja Autoescape mer. I efterhand finner även hyrbilsägaren att ytterligare 3800 kronor utan specifikation har dragits på kontot. Tre månader efter att detta har skett har ingen information erhållits om vad denna summa innefattar. Autoescape Nordic AS (svenska Autoescape Nordics AB gick i konkurs förra året) skyller allt på Locauto. Detta är märkligt. Anlitar man underleverantörer borde man själv utåt vara rakryggad och stå för kundkontakten fullt ut, och nu kommer det mest allvarliga: Trafikmagasinet finner ett 15-tal fall på nätet där Locauto är inblandade, där man i efterhand fakturerar utan att kunden har en susning om vad det handlar om! När man blir trängd säger Locauto att man i efterhand hittat ytterligare skador, trots att inspektion gjorts när bilen lämnats tillbaka.

• Ps. Autoescape kan översättas med bilflykt. Fortsätter man med dylik service får man säga att detta är ett passande namn. Autoescape med samarbetspartnern Locauto får 5 dödskallar av fem möjliga av Trafikmagasinet. Ds[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”5″][ultimate_heading main_heading=”Under jorden i Helsingör” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Det är inte var dag ett nytt sjöfartsmuseum ser dagens ljus. Invid sagoslottet Kronborg i Helsingör har ett nytt spektakulärt museum öppnat. Och nog är det spektakulärt alltid, då muséet återfinns i en gammal docka som tillhört Helsingörs Skeppsvarv.

Trafikmagasinets tog färjan över Öresund från Helsingborg och träffade museichefen Camilla Mordhorst samt Dan Pode Poulsen, tillika direktör för muséet, som berättar om detta spännande projekt. 40 förslag inkom hur detta museum skulle se ut och till slut var det endast fem kvar. Fyra gick ut på att glasa in dockan från ovan medan ett anbud hade en helt annan lösning. Det var det vinnande bidraget från BIG, Bjarke Ingels Group som lanserade en ”out-of-the-box-lösning” med ett underjordiskt museum runt om dockan! Då Kronborg fick sin världsarvsstämpel av Unesco var BIG tvungen att tackla ett litet problem: inte en enda centimeter ovanför marken fick byggas, då detta skulle kunna inverka negativt på det närliggande slottet Kronborg. Arkitektfirmans förslag var ett underjordiskt museum med ljusgård och konferensanläggning i mitten av dockan, och gångar och broar som tar en ner i underjorden, där utställningsytorna återfanns runt torrdockan insprängt i marken Med rum som är ömsom breda och ömsom smala och med en takhöjd som varierar går en besökare runt dockan. Det som kan beskådas är sådant som sextanter, kompasser, torpeder, fartygsmodeller, minor, marinmålningar med mera och nere i underjorden finner man även butiken M/S Cargo samt ett café.

Invigdes i oktober
M/S Muséet för Sjöfart öppnades under pompa och ståt den 5 oktober och har 5 000 kvadratmeter, varav 3 000 är utställningsyta. Mycket är hämtat från det knappt hundra år gamla Handels och Sjöfartsmuséet som funnits sedan 1915. Camilla Mordhorst säger att det inte var tal om ett namnbyte då en ny identitet skulle skapas. Professionell hjälp fick man då bland annat av inredningsdesignexperterna Kossman Dejong från Holland, som är erkänt duktiga på scenografi, ljussättning samt interaktiva hjälpmedel. Dan Pode Poulsen säger att brosektionerna som använts i muséet har kommit från riktigt långt håll; nämligen från Kina, och de kom i 11 delar med ett stort fartyg. Man ska inte sticka under stol med att man stångats med en hel del problem med detta bygge som ligger T under vattenytan. Meningen var att invigningen skulle ske den 29 juni, men så blev inte fallet, då skyfall, isoleringsproblem och förseningar av material innebar en framflyttning i tid. Till detta ska sägas att finansieringsfrågan varit en het potatis, något som danska Politiken uppmärksammade i början av året och inte drog sig för att skriva om ”skandal”, då det framkom att muséet inte hade medel att driva muséet, som staten skulle stötta med 8,4 miljoner danska kronor varje år. För den som undrar tar muséet fasta på dansk sjöfart de senaste 400 åren. För de som vill få en inblick i vikingarnas liv och leverne får ta sig till Vikingamuseet i Roskilde och för de som vill bekanta sig med den danska flottans historia får ta sig till den vackra byggnaden Örlogsmuséet i Köpenhamn som bland annat har en imponerande modellsamling. Den som vill besöka M/S Muséet för Sjöfart bör notera att öppettiderna är 11-17 tisdag till söndag.[/vc_column_text][vc_separator color=”custom” align=”align_center” border_width=”5″ el_width=”60″ accent_color=”#c94848″][/vc_column][/vc_row][vc_row css=”.vc_custom_1424430258895{margin-top: 50px !important;}” type=”grid” parallax_bg=”” parallax_speed=”0.3″ use_raster=”” mute=”muted” mute_btn=”” bg_type=”no_bg” bg_grad=”background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, color-stop(0%, #E3E3E3));background: -moz-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -webkit-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -o-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: -ms-linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);background: linear-gradient(top,#E3E3E3 0%);” parallax_style=”vcpb-default” bg_image_repeat=”repeat” bg_image_size=”cover” bg_img_attach=”scroll” parallax_sense=”30″ animation_direction=”left-animation” animation_repeat=”repeat” video_opts=”” viewport_vdo=”off” enable_controls=”off” bg_override=”0″ parallax_content_sense=”30″ fadeout_start_effect=”30″ overlay_pattern_opacity=”80″ overlay_pattern_attachment=”fixed” multi_color_overlay=”” multi_color_overlay_opacity=”60″ seperator_type=”none_seperator” seperator_position=”top_seperator” seperator_shape_size=”40″ seperator_svg_height=”60″ seperator_shape_background=”#ffffff” seperator_shape_border=”none” seperator_shape_border_width=”1″ icon_type=”no_icon” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ ult_hide_row_large_screen=”off” ult_hide_row_desktop=”off” ult_hide_row_tablet=”off” ult_hide_row_tablet_small=”off” ult_hide_row_mobile=”off” ult_hide_row_mobile_large=”off”][vc_column width=”1/1″][anchor name=”6″][ultimate_heading main_heading=””Trafikverket tar inte klimatmålet på allvar”” heading_tag=”h3″ alignment=”left” spacer=”no_spacer” spacer_position=”bottom” spacer_img_width=”48″ line_style=”solid” line_height=”5″ line_color=”#333333″ icon_type=”selector” icon_size=”32″ icon_style=”none” icon_color_border=”#333333″ icon_border_size=”1″ icon_border_radius=”500″ icon_border_spacing=”50″ img_width=”48″ line_icon_fixer=”10″ line_width=”250″][/ultimate_heading][vc_empty_space height=”32px”][vc_column_text]Resandet med tåg behöver fördubblas för att klimatmålet för år 2030 ska kunna nås. Detta kommer att ställa betydligt större krav på ett utbyggt järnvägsnät än vad Trafikverket planerar för i förslaget till nationell plan för transportsystemet, menar Branschföreningen Tågoperatörerna i sitt remissvar.

Det räcker inte med teknisk utveckling av fordon och bränslen för att transportsystemet ska ge sitt bidrag till klimatmålet för år 2030 enligt Trafikverkets planeringsunderlag. Enligt underlaget behövs det åtgärder som minskar personbilstrafiken med 20 procent och fryser lastbilstransporterna på 2010 års nivå. I förslaget till nationell plan har Trafikverket planerat för ökad trafik med personbil och lastbil. Tågoperatörerna med Christel Wiman i spetsen lyfter fram 3 saker:

1. Klimatmålen, liksom de övriga miljö- och transportpolitiska målen, måste tas på allvar och vara styrande i Trafikverkets arbete, inte minst i den nationella planen. Så är det inte idag, Trafikverket planerar för en helt annan utveckling än den som krävs för att klimatmålen ska uppnås.

2. Det är bra att järnvägen äntligen får mer resurser. Vi är positiva till fokuseringen på underhåll, drift och reinvesteringar i förslaget till nationell plan. Vi är dock mycket kritiska till att förslaget till nationell plan innehåller rena felaktigheter. Enligt Trafikverket kan de ökade utsläppen av växthusgaser vid byggande av järnväg ”möjligen kompenseras av lägre utsläpp i samband med trafikering.” Byggande av järnvägsinfrastruktur medför, liksom allt byggande, ökade utsläpp. Sanningen är att när tågtrafiken är i drift hämtas dessa klimatutsläpp hem genom tågtrafikens mycket låga utsläpp. I fallet Botniabanan, som är relativt lågtrafikerad, återbetalas klimatutsläppen på 13 år genom resor och transporter som annars skulle gått på väg eller flyg. Varje år därefter gör Botniabanan positiv skillnad för klimatet. För mer trafikerade banor är återbetalningstiden ännu kortare.

3. Det är kontraproduktivt med stora höjningar av banavgifterna för en sliten infrastruktur innan den är återställd och utan att samtidigt ta ett helhetsgrepp om avgiftssystemen för alla trafikslag.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]