Ta bort flygskatten i år – Det uppmanar näringslivet inom flygbranschen i en debattartikel i Expressen. För det svenska flygsystemet innebär det nya året den högsta höjningen av flygskatten hittills, 10 procent för inrikestrafik och 9,3 för utrikes. Tajming kunde inte vara mer olycklig för svensk tillgänglighet och konkurrenskraft, skriver representanter för den svenska flygbranschen. 

För Sverige – som är ett exportberoende land – är bra flygförbindelser som möjliggör snabba och långväga transporter en förutsättning om vi ska kunna konkurrera på den globala marknaden. Därför är flyget en nödvändig del av transportsystemet. Dessutom är flyginfrastrukturen avgörande för samhällsviktiga funktioner och Sveriges beredskap, vars betydelse i det rådande världsläget inte nog kan understrykas.

Flygskatten infördes 2018 med det uttalade syftet att minska utsläppen från flygtrafiken. Men i verkligheten har den ingen klimatstyrande effekt eftersom konstruktionen gör att skatten är lika hög oavsett vilka utsläpp flygresan genererar.

Skatteintäkterna återinvesteras inte heller i satsningar hållbart flygbränsle, elflyg, vätgas eller liknande åtgärder som minskar utsläppen. Den enda effekt skatten har är att den minskar antalet resenärer och att en del viktiga flyglinjer flyttats till andra länder.

När resenärsantalet minskar ska kostnaden för infrastrukturen fördelas på färre passagerare och flygplan. För flyginfrastrukturen i luften och på marken betalas av de som använder den. Vilket leder till att priset för att flyga i Sverige blir ännu högre. Flygskatten har gjort att vi hamnat i en nedåtgående spiral.

En tydlig indikation på detta är att samtidigt som övriga Europas flygtrafik i princip har återhämtat sig efter pandemin så ligger Sveriges internationella flygtrafik 17 procent lägre än 2019. Vi har dessutom tappat en tredjedel av inrikestrafiken. En viktig orsak är att det helt enkelt är dyrare att flyga i Sverige än i andra länder.

Utöver flygskatten tillkommer nu också kostnaderna för EU:s nya klimatomställningsprogram. Flygets sammanlagda kostnader för att ställa om förväntas uppgå till ca 820 miljarder euro fram till 2050. Kostnader som flyget, och i slutänden resenärerna kommer att få betala. De som oroar sig för att det ska bli för billigt att flyga till, från och inom Sverige framöver oroar sig med andra ord i onödan.

Skatten skadar omställningen

I detta utmanande läge sker ännu en uppindexering av flygskatten. Sedan valet har den höjts med 19 procent. Och sedan skatten infördes 2018 har flyget betalat 6 miljarder kronor i flygskatt – pengar som borde ha använts till flygets klimatomställning har i stället gått rakt in i statskassan.

Den svenska flygbranschen är föregångare när det gäller hållbarhet. Branschen satte tidigt mål och tog fram en handlingsplan för att göra inrikesflyget fossilfritt till 2030 och utrikesflyget fossilfritt till 2045. Tvärtom vad många tror bidrar inte flygskatten till detta. I stället urholkar den branschens förmåga att ställa om.

Nu har vi genom EU tagit ett fast grepp om det europeiska flygets klimatomställning genom att utsläppshandelssystemet skärps och en inblandningsplikt av hållbart flygbränsle införs inom EU. Det här är bra och välkommet för den internationella näring flyget är, som behöver lika spelregler oavsett land. Nu krävs att nationella styrmedel justeras.

Det är genom en framtidsinriktad luftfartspolitik och gemensamma mål som vi kan uppnå en framtid där flyget fortsätter att vara en viktig drivkraft för svensk tillgänglighet samtidigt som vi tar ansvar för miljön. Genom att slopa flygskatten kommer vi en bit på vägen.

Av Marcus Dahlsten

vd, Transportföretagen

Anko van der Werff

vd, SAS

Ulrika Matsgård

vd, BRA

Jonas Abrahamsson

vd, Swedavia

Geir Karlsen

vd, Norwegian

Wilhelm Wohlfahrt

vd, Aviation Capacity Resources

Peter Larsson

vd, Svenska regionala flygplatser