Ett av Europas största flygvapenmuseér utvecklar sin verksamhet och positionerar sig även som besöksmål för hundratusentals besökare. Men vad är det som lockar till detta teknik- och kulturhistoriskt prisbelönta muséum?

 Med en samling på 300 flygplan, där en del utlånas runt om i världen, och verksamhet till en kostnad på 55 miljoner årligen, lockar detta teknik och kulturhistoriskt prisbelönta museum fler besökare än någonsin, under 2023 räknar man med 150 000 besökare.
Muséet är en del av Statens försvarshistoriska muséer och återspeglar militärflygets historia, men inte bara. Den mångfasetterade utställningen med det nedskjutna spaningsflygplanet DC-3:an belyser såväl de komplexa sammanhangen som att man på ett respektfullt sett lyfter fram besättningen och deras anhöriga .

Aurora 23 – aktuell nutidshistoria
Förutom utställningarna lockar i allt större omfattning diverse föredrag.

– Många belyser självfallet historiska moment som plötsligt ter sig åter aktuella. Såsom det senaste temat om underrättelsevärlden. Men föredrag med nutidshistoriska, aktuella teman väcker minst likastort intresse, säger museichefen, Noomi Eriksson. Föredraget om Aurora 23, som är vårens stora militärövning med 30 000 deltagare från samtliga svenska förband och 14 andra länder, kan nämnas som ett exempel.

Unga och familjer
Besökarna är av varierande slag, då det är ett interaktivt museum där alla i familjen finner något intressant.

– Vi förnyar och utvecklar ständigt vårt Science center flyglabbet som består av diverse flygsimulatorer och experimentstationer på temat luft och flyg. Många lockas av Gripensimulatorn där Jas 39 Gripen är väldigt uppskattat inslag. Även våra tidstypiska miljöer, som visar svenska hem från 50-tal till 80-tal, är uppskattade av många, menar Noomi Eriksson.

Tefat som funktionell arkitektur
Muséet innehåller mycket mer än bara flygplan, muséets ambition har varit att bredda och nyansera utbudet och även visar andra företeelser. Ett exempel är det så kallade Futurohuset, som speglar en liten men väldigt annorlunda del av flygvapnets historia.
– De så kallade Futurohusen var ursprungligen tänkta som sportstugor tillverkade i glasfiberarmerad polyester, men specialbeställdes även av det svenska Flygvapnet och användes som mättorn för målskjutning. Det finns endast ett sextiotal bevarade Futurohus kvar i världen, varav fyra på museer och ett av dessa finner man just på Flygvapenmuseum i Linköping.

Det är i sig ett unikt föremål avslutar Noomi Eriksson.

 

 

 

 

 

Foto: David Brohede